torsdag 24 september 2015

Femtonde avsnittet om härliga Hälsingetröjor!


I det här till synes så modesta huset döljer sig en dyrbar skatt. En samling dräkttröjor från förr i tiden. På Skansens klädkammare tvättar man och vårdar alla de kläder som personalen på Skansen går klädda i när de jobbar i de små stugorna och i stadskvarteren.

Skansens skattkammare – förlåt, klädkammare ska det vara.
Så här ser några av skatterna ut. Dala-Floda och Delsbotröjor – och en från Järvsö också. Den röda färgen har de gemensamt eftersom de kom till under ungefär samma tidsperiod när just röd färg var det finaste man kunde ha. Näst efter vitt bomullsgarn – som var ännu mer exklusivt och dyrbart att sticka med.

Den lite udda tröjan i bruna färger är från 1940-talet.

Man kan få komma till Skansens klädkammare och titta om man bokar en tid. Antingen ensam eller i grupp.Och kan ni tänka er något BÄTTRE ställe att tillbringa en 50-årsdag? Nej, det kunde inte Johanne heller. Så när hon nyligen fyllde 50 bokade hon in sig på Skansens klädkammare för att riktigt få grotta ner sig i just Delsotröjorna (Dala-Floda-tröjorna hade hon granskat vid ett tidigare tillfälle för flera år sedan).

En av de vackraste och mest värdefulla Delsbotröjorna med mönster i vitt.
Det fanns flera kartonger med stickade tröjor och vantar att gå igenom och det tog ungefär fem timmar att fotografera alla, vrida och vända på dem (försiktigt, med handskar på sig) och räkna maskor och annat skoj.

Så många fina detaljer, som den här axeln stickad med perfekt mönsterpassning.

Dräkttröja från Järvsö.

Kanten i rutmönstrad rätstickning är helt fantastisk och det upptäckte även Alice Starmore när hon var på besök i Sverige på 1970-talet. Hon har gjort liknande kanter på sina tröjor.


De instickade bokstäverna betyder olika saker. I=jungfru (ogift), H=hustru, B=bonde, S=son. Och så praktiskt med årtal så slipper man gissa på ett ungefär när tröjan är gjord.

Otippat fin färgkombination.

Här har en djärv stickare valt färgerna petrol och orange och det blev riktigt snyggt ihop!


Väl använda och söndernötta tröjor kan vara lagade med sådan omsorg att det nästan blir som en dekoration.

Broderad under 1800-talets andra hälft i Hälsingland.
Och från sådana här broderier kanske inspirationen till mönstret med stora hjärtan har kommit.

Tröjorna var ett högtidsplagg, men man bar dem inte till kyrkan utan satte på sig dem efteråt när ungdomen träffades för att dansa och leka. Alla tröjor är stickade runt med strumpstickor och kvinnornas tröjor är uppklippta fram och stängs med hyskor. Manströjorna är hela. Mönstren hade olika namn och en del går att knyta till särskilda stickerskor. 

Nordiska museets tröjor kan man se i digitalt museum. Sök på Hälsingland, tröja och Delsbo eller Ovanåker.
I Ovanåker hade man i stället vackra jackor med stickade ärmar med nejlikor på.

Tycker inte ni också att Nordiska museet borde ha en stickutställning igen? Och det snart! 
Gå gärna in på Facebook och bli medlemmar i gruppen som heter Ställ ut stickat på Nordiska museet! Man vet aldrig – om vi blir tillräckligt många kanske de ordnar en utställning.


I femtonde avsnittet av Nördic Knitting pratar Heléne och Johanne om de härliga tröjorna från Hälsingland. Missa inte slutet när Johanne visar Heléne nästan ALLA bilderna hon tog på Skansens klädkammare. 

torsdag 10 september 2015

Fjortonde avsnittet om att vårda, laga, skydda, spara, slänga

Vad är det som ryker där borta vid Delsbogården på Skansen?

Här ryker det både från eld och vatten - byklaget i full gång!
Jo, det är Skansens byalag med bykkäringar som sköter sin årliga tvätt, medan de initierat berättar hur det gick till när man rengjorde sina kläder för hundra år sedan.

Härifrån kommer uttrycket "klappa skiten" ur något.
Varje år i slutet av sommaren är det Skansens ull- och lindagar. I år var Nördic Knitting där med sin  bärbara mikrofon och pratade med tvätterskan Gertrud Berglund, som är underbart kunnig om hur man får sina textilier skinande rena och fläckfria. Så många bra tips! Ni kan aldrig gissa hur man ska använda kaffe på yllekavajer, till exempel.

Gertrud delade med sig av hundraårig kunskap och knep.
All denna tvätt-vetenskap är samlad i ett häfte som finns att köpa i Skansenbutiken. Om de säger att det är slut så finns det flera att fylla på med i lagret, med hälsar Gertrud.

Det här är "bibeln" som byklaget skrivit.

Och här är en annan fläckguide som Gertrud tipsar om.

En bit därifrån kunde man få prova att valka en yllefilt. Det var riktigt behagligt att stå och stampa på mjukt ylle i ljummet vatten. Bättre än fotbad faktiskt.

Johanne valkar ylle.
Borta vid Oktorpsgården fick man lära sig om återvinning av ylle förr i tiden. Gamla utslitna plagg klipptes sönder i små bitar. De små bitarna kardades så att garnstumparna förvandlades till fibrer igen och sedan blandade man de gamla fibrerna med ny ull och spann till nytt garn att sticka eller väva med.


Man fick förstås prova alla momenten och som tur var hade vi med oss vår vän Ivar Asplund som villigt agerade försökskanin. 

Ivar rapporterade att det var tyngre än man tror att karda.

Spinna på slända kräver sin man...

Men det blev faktiskt garn!
I vårt fjortonde poddavsnitt pratar vi vidare om råd och knep vad gäller att ta hand om sina textilier. Många bra, väl beprövade, tips kan man hitta i det här lilla häftet från andra världskrigets England.


Ett helt kapitel om att repa upp och sticka om prima garn.
Vi kommer också in på att lappa och laga. Bland annat nämner vi Tom of Holland. Här ett socklagningstips från Cookie A. Och ytterligare ett sockstoppningstips från 365 saker du kan slöjda.

Sist kommer här en länk till städ- och röjboken av Marie Kondo. Ifall något missat den. Men – allvarligt – gäller det som står i den där boken även garner? Mår man verkligen bra av att röja bland sina garner? Kan ett garnlager vara för stort? Lämna gärna en tröstande kommentar...

Här kan du lyssna på avsnitt 14! Eller ladda ner det från iTunes.