tisdag 16 maj 2017

54. Ja vi elsker denne strikking!

För att fira den 17 maj ordentligt bjuder vi på fyrahundra år norsk stickhistoria!
Det mesta är hämtat från boken Strikking i Norge av Anne Kjellberg från 1987.


Stickningen i Norge skiljer sig inte så mycket från stickningen i Sverige de första 300-350 åren. Men sedan händer det något. Nu är de mästare på stickning! De är bättre på allt.

Det finns, till exempel, fler gamla silkesjackor bevarade i Norge än i Sverige. Elva stycken, plus fragment av en tolfte. Och fortfarande stickas det dräktjackor i Norge som tar avstamp i de gamla silkesjackorna från 1600-talet.

Detalj från en fin dräktjacka med reliefmönster.

Nystickad norsk variant av spedetröjan med fina dekorationsband.

Men de mest kända tröjorna är förstås de som stickades i Setesdal – med det klassiska oxomönstret i en bård vid axlarna och luser på bålen och ärmarna. Och den mest kända tröjan i den traditionen är förstås Mariusgenseren som vi diskuterat tidigare i avsnitt 33 som handlade om upphovsrätt. För det blev ju en rättstvist om vem som hade skapat den första tröjan med just det speciella mönstret.

Ett sådant ståhej har det minsann aldrig blivit kring något svenskt stickat! Då märker man att stickningen har en särställning i Norge som den saknar här.

Selbuvantar saknar vi också. Det var en kvinna som hette Marit Gulsetbrua, senare Emstad, som stickade den första vita vanten med en åttabladsros (eller stjärna som vi säger på svenska) i svart på ovansidan, ett enklare mönster på undersiden och tumkil (förstås!) 


Selbuvantar på Husfliden i Oslo. Bara att välja och vraka!

Selbuvantarna blev omåttligt populära och är det fortfarande.
Men det finns andra fina vantar också, med de typiska dräktbroderierna.

Hemslöjdskonsulenten Carina Olsson har ca 400 vantar i
sin privata samling och dessa två gamla  godingar är norska.
Och det här är den fantastiska Carina med vantarna!

Carina räddar gamla vantar till eftervärlden genom att köpa dem eller byta sig till dem genom att sticka ett par nya, likadana till ägaren. Vilken välgärning!

Den som vill läsa mer om Selbuvantar och kanske sticka ett par egna kan vi verkligen rekommendera att investera i den ganska nya boken Selbuvotter av Anne Bårdsgård. Den går att köpa här i Sverige.



En annan fin och ganska ny mönsterbok är Stora vantboken av Jorid Lindvik. Den är dessutom översatt till svenska! 


Den som hellre vill se Selbuvantar IRL kan bege sig till Selbu bygdemuseum, där det finns en stor stickutställning. Som tur är har museet även en bra hemsida  där man kan tillbringa en stor del av sin vakna tid när man läst klart det här blogginlägget.

Ett stort tack till Anne som tålmodigt förklarat vad olika norska ord betyder. Följ henne gärna på Instagram där hon heter asalmanakk och bland annat visar sina fina experiment med att växtfärga garn.

Anne är en medlem i Vottelaget och det
skymtar fler kända medlemmar i bakgrunden...

Vi vill önska alla våra norska lyssnare en koselig 17 mai! Och här följer nu avsnittet om norsk strikking som du kan lyssna på i din smartphone eller direkt här på bloggen.

söndag 7 maj 2017

53. Hanna nystar i stickböckernas historia


När kom de första stickböckerna på svenska?
Vem var det som skrev och vilka var det som köpte de första svenska stickböckerna?
Förstår man beskrivningarna så att man fortfarande kan sticka mönster som gavs ut på 1800-talet?
Och vad för slags mönster var det?

Vi hade frågorna – Hanna hade svaren!

Hanna Bäckström är nämligen doktorand i textilvetenskap på Uppsala universitet och skriver på en avhandling om stick- och virkböcker som kom ut på 1800-talet. 

Märkligt nog kom det ut hela fyra böcker på 1840-talet och sedan kom det en femte bok först 1865.
Och så här ser en riktig bestseller ut!

Trots ett väldigt litet format så innehöll denna
 140-sidiga bok inte mindre än 80 beskrivningar!

Hanna har gått grundligt tillväga i sin forskning och till och med provstickat flera av mönstren.

Det var mest spetsmönster i böckerna.

Ett del mönster lever kvar än idag. Detta finns både i Skottland och Estland, men med olika namn.

Ser det ut som vågor eller som ett träd?

Instruktionerna var fåordiga och många beslut lämnades åt stickerskan – som om man ska sticka mönstret fram och tillbaka eller runt och sedan klippa upp.

Hanna upptäckte att det helt enkelt inte
fungerade att sticka fram- och tillbaka.

Det var inte alltid så noga med exakt hur man skulle sticka ihop två maskor så att det blev lika snyggt på båda sidor.


De här proverna som Hanna har stickat ser stora ut på bild, men var gjorda i oerhört tunt garn – mest bomull – och med stickor 1,5.

Det finns mer 1800-talsstickning att titta på i digitalt museum, som denna fina provremsa. Och denna handarbetsväska i påfågelsmönster. Och några flera fina stickade spetsremsor.

Hanna har också själv fått prova på att göra mönster till en bok som heter Sticka retro!
Hon har förstås använt ett av de gamla 1800-talsmönstren som inspiration till ett par fina muddar.

Skira muddar i tunt garn som ger rätta känslan.

Om tre år ska hennes avhandling vara klar förhoppningsvis och då kommer Hanna att ha forskat fram ännu fler intressanta saker om vad man/kvinnor stickade på 1800-talet.

Men redan nu har hon massor att berätta – så lyssna på avsnittet här eller i din smartphone.


onsdag 26 april 2017

Mohair-ligt föredrag om 80-talet!

Under den danska Knitwork-festivalens sista dag, den 21 maj kl 12 kommer vi att hålla föredrag om vår ungdoms ljuva stickvår – som lyckligt nog inföll under 80-talet när stickningen was everywhere!

Om vi skulle behöva inspiration så finns det lite att läsa...

Då stickade man inte särskilt långsamt och krångligt utan snabbt och enkelt. Det gjorde även vi nördiga stickare. Med stora stickor, i rejäla färgsjok, luftigt och lätt!

Här är en kort intervju som vi gjort med oss själva om vad vi kommer att prata om:

Kommer vi att prata om Kaffe Fassett?
– Självklart!

Glassiga pastellfärger?
– Jajamensan!

Stickade benvärmare?
– Troligtvis.

Mohairgarn?
– Gissa en gång!

Biljetter kan man köpa här.





söndag 23 april 2017

52. Bevare oss för Brexit!


Att nysta garn är vanligtvis en väldigt kontemplativ stund i Johannes liv, men när hon senast stod och nystade Shetlandsgarn slog det henne vad Brexit kommer att innebära: nämligen att det blir både krångligare och dyrare att köpa garn från Storbritannien.

Jajamensan. Det kommer att bli lika krångligt
och dyrt som att  köpa garn från Norge!

Visst finns det mycket annat fint garn, men nu råkar hon ha utvecklat ett tungt missbruk av just shetländska fibrer i regnbågens alla färger (ägna gärna en stund åt att begrunda allvaret i detta och skicka henne sedan en uppmuntrande tanke).

Det finns bara en sak att göra (förstås) och det är att börja hamstra Jamieson´s och Jamieson & Smith´s redan nu. Det finns ingen tid att förlora. Virtual Yarns kit kommer naturligtvis också att bli dyrare...

Alltså hur tänkte de när de röstade?! Och nu när det hastigt och lustigt bestämdes att det blir nyval i Storbritannien i juni kan processen gå ännu fortare.

Med anledning av denna annalkande katastrof handlar det senaste avsnittet om brittiskt garn och brittiska mönsterformgivare – samt en brittisk stickguru.

Det första garnföretagen vi nämner är Patons & Baldwins som också är det äldsta. Det finns en del av deras mönster gratis att hämta. Kolla t.ex. in sockorna med "fair isle-mönster" som vi nämner. Och bland allt som Johanne samlat på sig finns ett ett par gamla häftiga häften!

Fina fynd från Ebay

Mannen som utnämnts till Storbritanniens första och största stickstjärna är James Norbury – som var en bestämd herre med sina egna idéer och egna tv-program där han hade möjlighet att framföra dem. Han gjorde också stickbeskrivningar för just Patons & Baldwins.


James ser ut att kunna ha en egen podd med namnet Nördic Knitting om man säger så...

Vi nämner också Sirdar, ett företag vars historia startade i slutet av 1800-talet. Självklart kan man fortfarande köpa deras garner.

Ett betydligt yngre garnföretag som är mer känt i Sverige är Rowan, som ligger i Yorkshire i norra England i den förtjusande lilla staden Holmfirth.

Holmfirth fotograferat av Richard Harvery

Rowangarner var väldigt populära här under 1990-talet och finns fortfarande att köpa. Många brittiska formgivare har jobbat för och med Rowan. Men störst av alla var förstås Kaffe Fassett – som vi kommer att tillägna ett helt eget avsnitt så småningom. Han är ju heller inte britt, utan amerikan.

I stället inleder vi med att berätta om Debbie Bliss, som har sitt eget garnmärke och gjort massor med mönster. Några finns gratis och hon har också en sida med tips till stickare!

Debbie Bliss

Debbie Bliss har fått medalj av engelska drottningen för sina insatser för hantverk, men coolast är nog att hon sålt en stickad krukväxt till Elton John.

Louisa Harding har jobbat för Rowan och lärde sig att göra mönster av ingen mindre än Kaffe Fasset himself. Nu har hon sitt eget garnmärke med bara cashmeregarner som heter Yarntelier.

Det finns en trevlig intervju med Louisa att titta på – hon verkar så sympatisk.

Sasha Kagan gör helt otroliga stickmönster som är mer som konstverk. Mycket intarsiastickning. Hon är en äkta hippie som flyttade ut på landet i Wales på 1960-talet och fick sin stickverksamhet att växa – hennes tröjor har burits av kändisar som Woody Allen, Mia Farrow och Cher.

Sasha Kagan

Annabel Fox gjorde ännu mer kompicerade mönster i intarsia. Hon lärde sig sticka när hon gick på konsthögskola av en vän och det ändrade hennes liv. Hon ändrade inriktning och läste mode och textil och startade ett företag för att sälja sina handstickade tröjor.

Kim Hargreaves började på Rowan redan som tonåring och var ledande designer där under många år och satte sin prägel på garner och mönster. Nu har hon sitt eget företag som heter Kim, men verkar fortfarande samarbeta med Rowan och göra mönster för deras garner.

Kim Hargreaves

Marie Wallin har också jobbat för Rowan som deras huvuddesigner, men har sedan några år tillbaka ett eget företag. Hon gör egna böcker och kit och håller workshops hemma i Leicestershire. En rolig idé är hennes workshop holidays som heter Fair isle by the Sea och Fair isle on the Farm. Hon har också en Fair isle-klubb där man får prova att sticka olika mönster och sy ihop alla lappar till en rejäl gigantisk filt.

Marie Wallin

Jean Moss är en flitig formgivare, som även hon har jobbat för Rowan, dessutom besatt av olika sticktekniker. Hon håller gärna workshops och lär ut teknikerna och hon brukar arrangera stickresor tillsammans med sin man (men just nu har de ett sabbatsår). Hon är även musiker och vegetarian och har en trevlig blogg som fortfarande uppdateras.
Det går att lyssna på hur Jean låter när hon blir intervjuad i en engelsk podcast.

Jean Moss

Lyssna och lär om allt brittiskt och skynda sedan att fylla på i garnlagret!
Avsnitt 52: Bevare oss för Brexit!


söndag 9 april 2017

51. Maria – mitt i garnhändelsernas centrum

Om du är på ett stickevent och får syn på Maria Gustafsson kan du vara säker på att du lyckats pricka in en bra tillställning. Maria är nämligen en mästare på att hitta de roligaste garnfesterna och de intressantaste stickfestivalerna!

Maria i sin sjal Sally som nyligen låg på heta listan på Ravelry!

Maria har åkt ända till Japan för att vara med på ett nordiskt sticksymposium anordnat av danska stickföreningen Gavstrik.
Hon har varit på Shetlandsöarna, deltagit i svenska stickstämmor och på stickläger i Finland... Stickfest i Väst och Fårfesten i Kil har hon heller inte missat!

Maria har massor att berätta om allt hon upplevt. Ibland är det inte själva stickningen som gjort djupast intryck utan det kan lika gärna vara att få se inlandsisen på Grönland.

Maria älskar att utforska nya sticktekniker och lär sig hellre något nytt än återanvänder något gammalt. Även om hon är väldigt förtjust i tvåändsstickning som hon lärde sig på en kurs i Dala-Floda (samma kurs som vi pratar om i detta avsnitt). Därför är hon ofta anlitad som kursledare, till exempel på Strik Bornholm (nästa gång 2018) och Knitwork i Stockholm i maj.

Nu senast var hon på den ganska nya Edinburgh Yarn Festival, som var en trevlig tillställning där Maria fick träffa sin idol Kate Davies. Det berättar hon mer om i podden.

Nu till sommaren satsar hon på Hantverksdmarknaden i Riga – som kommer att vara något alldeles extra kan vi lova som redan varit där. Lyssna gärna på avsnittet av Nördic Knitting som handlar om just den!

Maria har förstås inte rest färdigt på långa vägar utan drömmer också om att göra en liten hemslöjdsresa till Peru.

Hon har  också haft en egen garnbutik som hette Marias garn (och numera heter Litet Nystan). Nu har hon i stället hemsidan och bloggen med samma namn – Marias Garn.
Du hittar också Maria på Facebook och Instagram.

Några andra intressanta stickevent vi diskuterar med Maria hittar du länkar till här – hela listan:

Sätergläntan
Stick och spinn på Gotland 2017
Oslo strikkefestival
Bergen strikkefestival
Stickklubben Stockholm
Stockholm Night Knitters
Stickigt som händer
Berlin Knits
Sheep and Wool Festival, Rhinebeck
Shetland Wool Week
Craft Camp

Är du nyfiken på hur hon hittar alla roliga stickevent så ska du lyssna på intervjun med Maria!

Och har du själv något bra tips får du gärna lämna en kommentar eller kontakta oss via kontaktformuläret som finns här på sidan.


onsdag 5 april 2017

Lär mer om färger!

För att få tid att sticka och prata om färger lite mer kommer Johanne att ha en några timmar längre kurs i färglära lördagen den 29 april i Stockholm.

Här följer all information – du anmäler dig genom att mejla mig och det är principen först till kvarn som gäller. Är det något du undrar går det också bra att mejla.

Att välja färger som passar ihop
 och gör att mönstret syns bra på samma gång
 kan vara en utmaning – som man säger...

Färglära för stickare med fördjupning om Fair Isle-mönstren från Shetlandsöarna.
Plats: Högalid i Stockholm (t-bana Hornstull)
Tid: lördagen den 29 april, kl 10–15
Pris: 650 kr

Jag börjar med att berätta färgernas historia. Sedan följer en lektion i förenklad färglära med tyngdpunkt på hur man ska tänka när man kombinerar två eller flera färger i flerfärgsstickning.
Att välja färger är svårt – och spännande! Ibland blir det oväntat bra, ibland inte… Särskilt intressant är användandet av färger i mönster från Shetlandsöarna, så vi kommer att fördjupa oss lite i Fair Isle-stickningens färgmagi.

Du kommer att få sticka provlappar med restgarner du haft med och prova så många färgkombinationer du hinner sticka under dagen och vi diskuterar sedan gemensamt hur resultaten blev. 

Jag kommer att ha med stickade plagg som exempel på både lyckade – och misslyckade färgkombinationer!

Förkunskaper: Detta är ingen nybörjarkurs utan du måste kunna sticka med två färger.

Fika ingår, men inte lunch.  Vi går iväg och äter eller om man vill ha med sig något.
Meddela gärna eventuella allergier eller om det är något du inte tål.

Anmälan: anmäl dig genom att mejla till johanne.landinATgmail.com (byt ut AT mot @) Ange ditt fullständiga namn och telefonnummer.

Obs! Anmälan är bindande. Efter bekräftelse om att du har fått en plats ska betalningen vara gjord inom tre bankdagar.

Villkor för deltagande:
Om det blir för få anmälda deltagare eller om jag blir sjuk ställs kursen in och du får då tillbaka hela deltagaravgiften.
Om du blir sjuk eller inte kan/vill gå kursen gäller följande:
Om jag lyckas hitta någon annan deltagare som kan ta din plats får du tillbaka deltagaravgiften.

Om jag inte lyckas hitta någon ersättare till din plats får du inte tillbaka din deltagaravgift.

söndag 26 mars 2017

50. Sticka mer Starmore!

Vi firar att podden fyller två år just idag genom att släppa avsnitt 50 – som är extra långt och innehållsrikt!

Först frågar vi ut varandra i bästa skjutjärnsstil på ett småputtrigt sätt: Vad har vi stickat som vi skämts för? Har någon av oss varit med om ett sticktrauma? Handen på hjärtat  – skulle vi vilja jobba med stickning på heltid? Och om vi fick välja en tidsålder att besöka för att titta på stickning – vilken skulle det bli?

Spoiler alert: Vi nämner återigen Helénes hönsestrikkade 70-talsslipover...

Helénes FANTASTISKA krokodilslipover! Hönsestrikk FTW.

I första avsnittet pratade vi mest om Alice Starmore och nu återvänder vi till henne, bläddrar i alla Johannes böcker (utom en som hon inte hittade) och diskuterar vilka mönster vi har stickat, misslyckats med att sticka eller skulle vilja sticka (alla eller nästan alla).

Johannes samling av Starmoreböcker (en saknas)

För nu ska vi sätta igång vår Starmore-knitalong och hoppas att många vill vara med och sticka med oss. Passa på att prova nu när vi kan hjälpa till om det blir några svårigheter.

Johannes garn matchade kilten helt perfekt!
Vi har inte bestämt någon riktig deadline, utan det får ta den tid det tar. Det är också fritt fram att välja vilket mönster man vill – det finns 263 på Ravelry att titta på. Både flerfärgsstickade, med ytmönster och flätmönster.

De tre mest populära flätmönstrade Starmoretröjorna är Na Craga, Irish Moss, och St Enda.
De tre mest populära flerfärgsmönstrade är Oregon, Rona och Meadowsweet.

Oregon är mest populär bland stickarna på Ravelry!

Och eftersom det är lätt att gå ner sig i list-träsket så kommer här en lista på alla Starmoretröjor Johanne har stickat:

Elizabethan Jacket
Elizabeth I
St Brigid
Donegal
Kells Sweater
Henry VIII

Ruggigt gammal bild – Henry har hängt med ett tag!

Och både Johanne och Heléne har stickat Cromarty.

Johanne i sin Cromarty för *några* år sedan.

Om man vill börja med några lite enklare Starmoremönster så kommer här en lista över det också:

Roscalie Vest
Flora Jacket
Rona
St Enda
Oregon mössa, halskrage och vanter
Capillfolium mössa, halskrage och vantar
Maud mössa, halskrage och vantar

Söta Maud mössa, halskrage och vantar


Boken Tudor Roses har precis kommit ut som paperback och kan köpas från Alice Starmores egen websida Virtual Yarns



Men man kan också få tag på Aran Knitting och Alice Starmore´s Book of Fair Isle Knitting på adlibris.

En del mönster kan man också få när man köper garnet, men ibland måste man ha själva boken – vilket beror på att Alice inte själv har upphovsrätten till dessa mönster.

Och som en liten present kommer här HELA LISTAN över böcker Alice har gett ut:

Scandinavian Knitwear (1981)
Knitting from the British Islands (1982)
Children´s Knitting From Many Lands (1983)
Alice Starmores Book of Fair Isle Knitting (1988)
Sweaters For Men (1988)
The Celtic Collection (1992)
The Scottish Collection (1992)
Charts for Colour Knitting (1992)
Fishermen´s Sweaters (1993)
A Scottish Garland (häfte 1993)
Celtic Needlepoint (1994)
American Portraits (häfte 1994)
In The Hebrides (1995)
Stillwater (1996)
Pacific Coast Highway (1997)
Aran Knitting (1997)
The Children´s Collection (med dottern Jade 2000)

Nu vill Heléne sticka koftan Mary Tudor från gamla Tudor Roses (som är nästan en helt annan bok än den nya Tudor Roses).

Gamla Tudor Roses med Mary Tudor på omslaget.

Johanne vill sticka Eala Bhan som är ett nytt mönster i den senare utgivna Aran Knitting. Obs! Nu har hon också äntligen lärt sig hur Eala Bhan ska uttalas och att det betyder vita svanen.

Och eftersom den troligtvis tar lång tid att sticka så hinner man banta lite under tiden så att man kommer i den färdiga koftan när den är klar... är tanken.

Men det ska bli en grön svan, inte en lila.

Mot slutet av poddavsnittet blir det rena Oscarsgalan med en massa tack till alla som har lyssnat och kommenterat under de här två åren. Och till alla som köpt mönstret till Mysteriemössan och stöttat oss.

TACK!

Lyssna nu på avsnitt 50 och fira med oss genom att vara med och sticka mer Starmore!

söndag 5 mars 2017

49. Gunnel Melchers – vår räddare i nöden!

Alla som levde i Sverige på 1970- och tidigt 1980-tal vet vilken svår tid det var – när Shetlandsgarn var mer svåråtkomligt än knark (även om varken Heléne eller Johanne var tillräckligt försigkomna för att ha testat sanningshalten i detta påstående).

Gunnel med tröjan från Lerwick

Men in på scenen, som en räddande ängel, trädde då Gunnel Melchers – Sveriges första (och då enda) importör av nämnda garn. En sann pionjär. Hennes adress Klyftvägen i Bromma har idag en smått legendarisk klang för alla tidiga diggare av Fair Isle-stickning.

Oktröjan med den märkliga ärmstickningen...

Och i förra veckan fick vi göra en pilgrimsfärd hälsa på hemma hos Gunnel och träda ned i hennes källare där det fortfarande finns hyllor som dignar av fibrer från Shetlandsfår i alla regnbågens färger.


Den mesta sålda tröjan är Från mörkt till ljust, som är omnämnd tidigare i detta inlägg. Och Gunnel berättade att när intresset var som störst i mitten av 1980-talet fick man ställa sig i telefonkö för att få komma fram och beställa.

Helénes klipp från tidningen Vi.

En annan bestseller var "tröjan från Lerwick" från Uuve Snidares bok Fiskartröjor och även publicerad i tidningen Vi. Heléne har redan stickat den i blått och Johanne ska nu sticka den i originalfärgerna – i originalgarnerna! Vem hade trott att det skulle vara möjligt detta nådens år 2017?

Tröja i lite äldre färger – fyrtiotal?
Vi nämner också några andra mönsterböcker, som A Shetland Pattern Book av Maggie Smith och Maggie Twatt (gammal och svår att få tag på) och A Shetlanders Fair Isle Graph Book, som finns att köpa från Jamieson & Smith.

Prinsen av Wales tröja som Gunnel återskapat efter målningen.

Gunnel hade plockat fram en rejäl hög med tröjor att titta på – och vi var inte svårtrugade utan högg glatt in. Vi vände och vred och granskade insidor – men vill tillägga att inga tröjor kom till skada under kvällen...

Stickord på shetländska – bara att börja öva!
Om det finns någon mer som är sugen på lite äkta vintage shetlandsgarn direkt från Gunnels källare  (jo, vi lämnade kvar några härvor av hänsyn till er andra – sjysst va?!) går det bra att kontakta henne på mejladressen: gunnel.melchersATtele2.se (byt ut AT mot @)

Lyssna på intervjun med Gunnel Melchers i en smartphone eller här:


Medan vi funderar lite på hur torftigt livet skulle ha varit för oss om det inte vore för Gunnel – och inte bara för oss.

För utan Gunnel hade vi ju aldrig upptäckt Alice Starmore.
Och utan Alice Starmore hade vi ju aldrig gjort Nördic Knitting...
(Hoppsan! Sa vi det där sista högt?)


söndag 19 februari 2017

48. Stickning i Finland – helt galet krånglig!

I Finland möts öst och väst och galen stickning uppstår.
Så står det (nästan) i Susanne Pagolds bok Stickat från Norden, som vi varmt rekommenderar. Om man har turen att hitta den på något antikvariat.


Sök på antikvariat eller bibliotek!
De är galet bra på att sticka i Finland. Det finns flera nya finska designers som gör fantastiska mönster. Och då menar vi inte alternativt fantastiska utan fantastiska på riktigt.

(Ravelrylänkar:) Tuulia Salmela, Veera Välimäki och det galet fina magasinet Ulla.

Förr i tiden kunde man förstås också sticka i Finland. I Nådendal gick man man ur huse på 1700-talet och stickade så galet mycket för att kunna försörja sig att det nästan blev förbjudet att sticka på offentliga platser.

Flickorna i Österbotten stickade flitigt på sin hemgift från det att de var små, eftersom den skulle ha ett särskilt syfte när de blev lite äldre. Mer säger vi inte här utan hör mer om det i podden...

Det finns fantastiskt krångliga vantar från Rovaniemi som kräver att man kan hålla rätt på tio färger samtidigt – som intarsiastickas. Både Heléne och Yarn Harlot har provat.

Yarn Harlots blogginlägg från kursen i Rovaniemi Mittens med Susanna Hansson (2007).

Och sedan har vi de berömda Korsnäströjorna... Finska stickare som behöver en ordentlig utmaning lägger nämligen till lite krånglig virkning – på virknål 2 och i flera färger. Men så blir resultatet helt fantastiskt. En tröja att dö för.

Greppa stickningen och se filmen om tröjorna från Korsnäs hembygdsförening!

Dödergök (som heter Erika) har gjort en Korsnäströja till sin man Per och på hennes blogg kan man läsa om hur det gick till i inlägget Det galna korsnäsprojektet. Erika gjorde ett eget mönsterdiagram som tillsammans med många bra tips finns på hennes Ravelrysida för den som också vill gå ner sig i Korsnästräsket.

Ett tips är man kan börja med en vante som en slags provlapp (t.ex. vanten Oline). Det gjorde Erica Sjölund, som kommer från Korsnäs men nu bor i Sverige.

Erikas fina korsnäsvante med mönster
som brukar kallas Livets träd.

Hennes mormor Verna  Lenlund har gjort flera Korsnäströjor och Erica har nu börjat på sin första.

Erica har kommit en bra bit på väg med sin Korsnäströja
med ett virkat mönster hon bara sett på en annan tröja.

Hon har också gjort en mössa. Den fina och festliga bården med dansande kvinnor är väldigt populär att använda på tröjorna.

Så snyggt virkad kant på Ericas mössa!

Erica tipsade om hembygdsföreningens hemsida. Om man klickar på bilden av tröjan får man upp en annan bild där Ericas mormor sitter och stickar längst ner till höger! Ericas morfar Joel är också med på bilden, längst upp till vänster står han iförd en Korsnäströja. Och bredvid honom står Martin som har på sig en Korsnäströja i det mönster som Erica nu gör.

Det är samma Martin som varit med och gjort boken Korsnäströjor förr och nu av Gretel och Martin Dahlberg som vore roligt att få tag på. Men den kom också på 1980-talet.

Det finns ett par gamla finska vantböcker som kommit i nyutgåva.

Kirjokintaita av Mary Olki från 40-talet
Vantbok av Eeva Haavisto från 50-talet

Det finns en del fint finskt garn och Johannes favorit är Silla, merino+silke från Wetterhoff. Heléne gillar det nu tyvärr utgågna Satakieli.

Finska är ju lätt! Börja med väsentligheterna i denna ordlista:
Lanka – garn 
Neulonta – stickning 
Virkkaus – virkning 
Lankakauppa – garnaffär 
Villa – ull 
Puuvilla – bomull 
Pellava – lin 
Puikot – stickor.

Ordlistan kommer från bloggen Garndrömmar där man också kan läsa om finsk stickning.


Och den 6-9 juli är det Knit Fest i Jyveskylä!

Och nu måste både Johanne och Heléne jobba lite på sina virk-skills, för de är det inte mycket bevänt med. Under tiden kan ni andra lyssna på avsnittet här eller i en smartphone!

måndag 6 februari 2017

47. Är vi trendiga nu?

Tillsammans med Karin Larsson som har garnbutiken Litet Nystan försöker Johanne och Heléne reda ut vad det kan finnas för trender inom stickning.

Vad är det för mönster som är populära nu, vad för slags garner vill stickare ha och vilka färger är det som gäller?

Jo, det händer att Karin från Litet Nystan gör hembesök
 för att kolla att garnerna hon har sålt har det bra...

Som nördig stickare kan man ju alltid roa sig med att iaktta om det verkar vara ute eller inne med stickning medan man lugnt stickar vidare på något långsamt och krångligt...

Ravelry kan man hitta en lista över vilka mönster som stickare världen över tycker är intressanta att kolla in just nu. Den ändras hela tiden. Så här såg den ut precis när detta blogginlägg skrevs.


Vi nämner också sjalen Waiting for Rain, som är en kul blandning av rätstickning och spetsmönster.

Om du har gjort några iakttagelser eller någon kul trendspaning får du gärna lämna en kommentar! Och lyssna på avsnittet om trender här eller i din smartphone.