söndag 25 februari 2018

72. Tack för Kaffe!

Äntligen tar vi itu med vårt förhållande till den ikoniske stickaren och textilkonstnären Kaffe Fassett. 

På helgens Syfestival hittade Johanne ett gosigt mohairnystan som Kaffe komponerat färgerna på.

Heléne hittade en av Kaffes kålkuddar -
ett kärt återseende!
Det första man tänker på när man nämner hans namn är förstås FÄRG, eftersom han är ju en mästare på att få sina stickningar, broderier och lapptäcken att lysa och skimra.

Men den här kudden av Kaffe
 är nästan ännu maffigare!
Det andra man tänker på är ju hur hans namn egentligen ska uttalas...  Och hur många visste att han egentligen hette Frank – upp med händerna!

På webbsidan Kaffe Fassett Studio finns mycket information och, inte minst, bilder och videor att njuta av.

I avsnittet råkar Heléne, som är erkänt svag i huvudräkning, säga att Kaffe kom till London 1964 när han var 20 år. Han var snarare 27, eftersom han är född 1937. (Johanne, inte heller så haj på huvudräkning, nickar bara instämmande. )

Mera som nämns är Kattkudden som Heléne broderade och gav sin syster i födelsedagspresent.
Kaffe samarbetade med Rowan  i många år. Här är ett tidigt kit som nu är sällsynt.

Här är alla träffarna man får på Kaffe Fassett på Ravelry.

Aftonkappan på Victoria and Albert Museum är förstås helt fantastisk, liksom tröjan med de Fåvitska Jungfrurna. För att inte tala om halsduken!

Den unge Kaffe blev mycket känd och uppmärksammad på 1980-talet. Johanne har en "liten gnagande misstanke" om att en del av det berodde på att han var man som verkade inom ett traditionellt kvinnligt område. Men inte bara det förstås – han är ju en exceptionell begåvning som också revolutionerat stickningen på sitt eget vis.

Bok från 1987 som Johanne läser ur i avsnittet.

Kaffe är nu över 80 år men still going strong. Han turnerar med föreläsningar och workshops över hela världen tillsammans med sin partner och kompanjon Brandon Mably.

Bild lånad från australiska Material Obession,
en föreläsning tidigare i år.
Vi avslutar med att prata om att Få Betalt – (Ta Betalt) ett ämne som alltid känns lite pirrigt att ge sig ut i när det gäller handarbete. Och att försöka försörja sig på stickning. Vi tog Ulla Enquists tröja från en utställning 2009 som exempel.



Bilden är tyvärr i mycket dålig kvalitet. Men så här står det; stickningen har tagit 114 timmar och med en timpeng på 100 kr, sociala avgifter, materialkostnad landar koftans pris på 15 739 kr.
Inkluderas även utställningsarvode och moms kostar den 28 035 kr.

Vi pratar också om att sätta pris på sin kunskap, att den faktiskt är värd något. Och varför att ställa upp gratis "för att det är bra för din marknadsföring" är en dålig idé.

Allra sist kommer en nyinspelad avslutning där vi pratar mer om stickande män och pengar efter att ha läst många intressanta kommentarer om ämnet på ett Facebookinlägg av Annemor Sundbø. (Även hon värd ett eget poddavsnitt så småningom).

Vi tipsar också om de här bra sakerna:

Shetland möter Halland, kurs 7-8 april hos Knit One Purr One utanför Falkenberg – det finns några platser kvar!
Stickstämma 2018 på Biskops-Arnö. Nu kan man ha tur och få en restplats på en del kurser.

En av Johannes kurser på stickstämman
 är om att sticka med pärlor.
En av Helénes kurser på Biskos-Arnö är den kära gamla 
"Sticka mönster och våga klippa"

Res till Irland, och Aranöarna, med Johanne 21-26 maj! Följer du med får du lyssna på Kate Davies och vara med på en ny garnfestival i Dublin.

Och häng på Tant Koftas nya projekt #den runda filten till förmån för PLAN Sverige – som samlar in pengar för att flickorna få en möjlighet att gå i skolan.

Det här matiga avsnittet vill du bara inte missa!

11 kommentarer:

  1. En gång var jag på föredrag med Kaffe Fassett, i samband med en utställning på Steninge slott. Han berättade bland annat om sina broderier, att han sydde motiven (blommor, frukter osv osv, ja ni vet) men inte de enfärgade bakgrunderna. Då bjöd han hem vänner och alla fick ett broderi att fylla i bakgrunder på medan de umgicks och hade trevligt. Klokt av honom, tycker jag! Bättre att han lade tid på sina specialiteter.

    Jag tycker mycket om att bläddra i och förlora mig i mina Fassett-böcker - fast jag får inte lust att sticka något, vilket är en lite märklig "dubbelkänsla" som jag nog inte får av någon annan stickdesigner. Hans broderier får det däremot att klia i fingrarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi borde förstås ha haft med dig i diskussionen! Så intressant att du lyssnat på hans föredrag. Han kanske är mer av en inspiratör än stickdesigner, för han är ju ingen stickare själv egentligen – på ett traditionellt vis.

      Radera
  2. Viktigt avsnitt där ni tar upp angelägna frågor! Håller med Johanne där i frågan om Kaffe Fasset! Självklart ska ni ta betalt! Ni utför ett arbete som bygger på erfarenheter, kunskap och i det här fallet många timmars stickning! Jag får ofta frågan om jag inte kan sticka upp något för alldeles för lite pengar med motiveringar som "det är ju din hobby", " du gör det på din fritid" eller "du tycker ju att det är roligt", eeh jaa men är det då så att "betalt arbete" inte ska vara roligt?? Stå på er och ta betalt! Håller helt med! Varma vinterhälsningar från Vintervitt Wien

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för uppmuntrande tillrop, det kan vi behöva! Stockholm i snö hälsar tillbaka.

      Radera
  3. Hei! Jeg har igjen hørt på poden deres - det er så flott å høre dere to snakke og dele kunnskapen deres og synspunktene deres :-) Jeg fikk lyst til å dele mitt forhold til Kaffe Fassett. Utstillingen hans var i Oslo på Kunstindustrimuseet på slutten av 80-tallet. Jeg var i slutten av tenårene og ble helt bergtatt. Rowan-garnet og strikkepakkene solgte de på Husfliden i Møllergata. Høsten 1992 begynte jeg å jobbe der, og jeg lærte meg det meste om Rowans garn, om Kaffe Fassett og de andre designerne for Rowan, om å strikke på engelsk, om intarsia-knitting og om å strikke vrangt fra forsiden. Jeg jobbet i butikken ved siden av studiene mine på universitetet, så jeg jobbet lørdager og i ferier. Og jeg lærte villig bort og delte ut et ark med oversettelse av de viktigste forkortelsene fra engelsk til norsk.

    Dere sier i poden at man burde strikket rundt og klippet opp, men jeg tror ikke det er så lett å gjøre det med Kaffes intarsia. Det blir nesten mer som å veve en billedvev. Har du forsiden mot deg hele tiden, og små tråder og små nøster på baksiden som du vever inn underveis, så blir det slett ikke så krevende. Du slipper å dra med deg tråden hele veien rundt, for hvis den bare skal brukes akkurat ett sted og ikke løpe gjennom hele omgangen, så er det jo ikke nødvendigvis praktisk å strikke slik vi vanligvis strikker flerfargestrikking. For meg var det derfor magisk å lære å strikke vrang fra forsiden :-) Og å formidle denne kunnskapen videre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Tone! Vilken fin och intressant berättelse om dig och Kaffe Fassett. Du måste vara en riktig expert på hans mönster och de gamla Rowangarnerna. De var riktigt fina!
      Jag tror inte vi tänkte att man skulle sticka intarsia runt och klippa upp, utan mer att det är det traditionella och rationella sättet att sticka, som han inte hade lärt sig utan gjorde att han stickade så fritt. Men att det är galet jobbigt att sticka hans mönster för att de mer är konstverk än bruksplagg. Jag (Johanne) har aldrig lyckats få intarsia att bli snygg, så jag stickar hellre runt. Hur stickade du aviga från rätsidan? Det vore intressant att se?
      Tack för att du skrev och berättade!

      Radera
    2. Det er litt vrient å forklare hvordan man strikker vrang fra rettsiden, men jeg stikker den venstre pinnen i masken på høyre hånd og kaster garnet rundt pinnen før jeg tar av masken. Jeg fant ingen video på dette nå, men det fins sikkert. Jeg tenker at måten Kaffe strikker intarsia på nesten er som å veve billedvev, som sagt, og når du har forsiden mot deg hele tiden og jobber med små nøster fungerer det ganske godt og blir ikke så vanskelig. Du må bare tenke at det er en helt annen måte å strikke på :-) Jeg lytter meg forresten gjennom alle episodene deres og koser meg. Dere er så kunnskapsrike og dyktige formidlere. Jeg håper jeg får mulighet til å delta på et kurs/foredrag eller en reise med en av dere eller begge to en gang. Det går jeg og drømmer om :-)

      Radera
    3. Det blir vel slik vi gjør når vi strikker kontstrikk? At vi strikker fra venstre på "vrangpinnen/avigomgången" for å slippe å snu arbeidet

      Radera
  4. Tänk att det finns hur mycket intressant som helst att grotta ner sig i. Svårt att förklara för vänner som inte förstår hur man kan "lyssna" på stickning, haha. Var hittar jag Annemors fbinlägg?. Har letat men inte lyckats hitta.

    SvaraRadera
  5. Tack igen för ett kanon avsnitt ! Jag e ju helt på er linje me betalning å så. Jag har en vän som gör stick-mönster och jag gör lite själv åxå , vi diskuterar det mycket. Hon har ofta inlägg på Instagram om saken. Vi säger... när man lägger ner kanske en Tusenlapp på material, va e då kostnaden för ett mönster för en Hundring å diskutera ??
    Då ska det vara gratis !!??
    Det är ju ett antal timmar som läggs ner i arbete på det !!
    Eller hur ?
    Såklart ska man ha betalt !!

    SvaraRadera
  6. Väldigt intressant och bra det ni tar upp angående att kvinnor förväntas att ställa upp gratis eller inte kan ta ordentligt betalt för sin kunskap och arbete. Som feminist tycker jag att det är ett väldigt viktigt ämne och är glad att ni lyfter det!

    Men jag måste då också fråga om de som gästar podden får ersättning för sitt deltagande? 😊

    SvaraRadera