söndag 8 oktober 2017

63. Höstens nya, heta boktips!

Vilken bokhöst! Det är nästan inte klokt så mycket bra det kommer nu.

Först ut var ju Celia som berättade om sina Kulturkoftor i avsnitt 61. Och i det här avsnittet har vi samlat ihop en stor härlig hög nya böcker. Sen är det ju ännu fler att se fram emot längre fram i höst.

Men här är böckerna vi pratar om i det här avsnittet:

Ordalaget

Hemslöjdens förlag

Semic




Vormedal forlag


Hazel Tindall's webbsida


Böcker som J&S säljer

Shetland Wool Week Annual 2017


Trollenwol

Marie Wallin North Sea


Marie Wallin Shetland


Här kan du lyssna på avsnitt 63:



Hej från Heléne och Johanne!

3 kommentarer:

  1. Vad härligt med ett bokavsnitt! Jag tänkte bidra med lite "på-plats-anekdoter".

    Marie Wallins Shetland släpptes under Wool Week med buller, bång, bildvisning, snittar och plaggen IRL. Marie berättade mest om den vecka de fotograferade till boken, men också litegrann om modellerna. En reflektion man ofta gör med brittiska mönster är ju varför i fridens namn de stickar fair isle fram och tillbaka när det går att sticka runt. En liten kommentar om detta undslapp Marie, när hon sade att mönstret Whalsay hade hon tänkt sticka runt, men då sade technical editorn (teknisk redaktör?) att det gick ju inte när oket var i mosstickning. Varför det inte skulle ha gått framgick inte och jag känner mig bara som ett frågetecken. Och så är det ju färgerna - fantastiska. Jag upplevde dem som dovare än på bilderna, men vi var ju inomhus. Dock reflekterade jag över att de passade så bra ihop allihop och insåg först efteråt när jag bläddrade i boken, snabbtänkt som man är, att alla mönster är i huvudsak stickade i samma färger. Det hade jag velat fråga om, när nu Spindrift finns i ca 240 färger, men det var en missad chans.

    Omslagströjan på Shetlandic knitting hade jag mitt framför näsan när jag satt i köket på Uradale Farm och drack te, efter att ha fått träffa de charmiga och helt organiskt uppfödda shetlandsfåren. Ron berättade med ett flin att författarna fick en rejäl överhalning av den shetländska tant som skulle sticka upp tröjan. De hade ju inte förstått någonting om hur man stickade fair isle på riktigt menade tanten, men stickade nådigt upp tröjan ändå. Men skulle de komma tillbaka, fick de skärpa sig minsann. Något ligger det ju tyvärr i det. Jag har läst boken, och den är varm och trevlig i tonen, en fin introduktion av Shetland och deras ull. Men av mönstren gillar jag bara den första sjalen och det är ju synd när nu Uradales garner får bokexponering, för de är helt oemotståndliga tycker jag.

    Ett boksläpp till skedde under veckan, under stillsammare former, av "Jamieson & Smith, A Shetland Story". Nu snackar vi Nördic Knitting-bok! Oliver Henry berättar själv företagets historia, från början till nu, med allehanda bilder till. Och så avslutas det hela med tio nya mönster, huvudsakligen (men inte enbart) i de nyare Heritage och Supremegarnerna. Jag skulle bara bläddra lite och upptäckte att jag var hungrig när boken var slut. Säljs på deras hemsida och rekommenderas varmt!

    SvaraRadera
  2. Hej Johanne och Helene.
    Tack för en inspirerande och rolig podd! 😍 Jag har strecklyssnat senaste månaderna och ni är så härliga. Jag har maniskt virkat under många år men nu känner jag att det är dags att ta steget ut i stickvärlden tack vare er!
    Känns dock lite sorgligt nu när jag inte får lyssna stickning i flera timmar om dagen på jobbet.

    Tänkte även tipsa er om att Stina Tiselius bor i närheten av Lindome om ni vill intervjua henne när ni ändå ska dit och hålla kurs.
    Tusen tack än en gång! 🤗
    Ha det gott och fortsätt att inspirera!
    Mvh Johanna Brandt

    SvaraRadera
  3. Hej Heléne och Johanne och tack för sist (Sticka med färg och tradition i juni på Sätergläntan). Stickboksavsnittet var för mej en höjdare. Jag älskar att drömma mej iväg med näsan i en vacker och välskriven stickbok - fantisera om alla trevliga projekt som jag inte alls har tid med men som bara gör mej glad eftersom de kittlar fantasin och håller sticklängtan glödande.

    Jag har ett litet tips om en ny norsk stickbok. Den heter ”Strikkepoesi” av Kari Hestnes. Den gör verkligen skäl för namnet - underbara färgglada och vackert fotograferat designer. Den kom ut i september och jag fick min skickad till Delft och personligt signerad.

    Nu är det så att Kari Hestnes är grundaren till garnfirman ”Du store Alpakka” och följdaktligen är alla desinerna stickade med alpacka/alpacka-blandningar – och jag vet ju vad ni tycker om det materialet... Själv har jag ingen personlig erfarenhet av det det skulla vara ett dåligt material i jämförelse med ull – bara annorlunda. Man får se upp extra med stickfastheten och vara beredd på att garnet har ”sitt eget liv”. Oavsett vad man tycker om materialvalet så är det i vart inget fel på mönstren - tvärtom. Och hennes berättelse om Mirasol-projeket berör. Kari Hestnes har dessutom designat en speciell Deft-tröja med motiv inspirerat av Delft-blå porslin. Mycket fin. Den tänker jag f.ö. sticka i östgöta/Visjö garn (så småningom).

    Ett till avsnitt om norsk stickning skulle jag tycka vore väl motiverat – det finns så mycket stickglädje att hämta i grannlandet närmast väster om oss (Jag har nog blivit lite Norge-nipprig efter min seglats i Lofoten i september – läser norska böcker på löpande band, sprang och letade garnbutiker i varenda liten by vi anlade vid och hittade till och med mycket vackert handspunnet, växtfärgat Lofoten ullgarn. Inte billigt dock...)

    Och så en liten till notis om något annat: jag gick en kortkurs i ”historisk stickning” i Amsterdam för cirka en månad sedan. Damen som ger den är historiker och jobbar samman med Frisiska museet i Leeuwarden . Hon gör mönster från gamla stickbeskrivningar som typ bara hon klarar av att läsa numera. Det ni! Damen i fråga heter Rita Huijink (de Amsterdamse Steek) och jag hoppas hon skriver en bok en vacker dag. De mönster hon återskapar från gamla bortglöda stickskatter är otroliga och även de tillhörande historierna – den kvinnan borde ni komma och intervjua!

    Hälsningar ifrån Delft,
    Mari

    SvaraRadera