fredag 19 juli 2024

197. Spontantur till Tallinn

 
Hej igen! 

Sedan sist vi hördes är Heléne glad för de läsare som hittat hennes blogg "Om stickning" (helenewallin.com) och Johanne för sin nya FB-grupp "Svenska Garnbladets Sticksalong".

Men gladast är vi för alla våra fantastiska lyssnare - ni är bara bäst! 

augusti 2023

Tack för att ni lyssnar och är så peppiga och underbara!

Stickning från Runö

Heléne fick ett infall och drog till Tallinn helt spontant för att se en utställning om traditionell stickning på den estlandssvenska ön Runö. Så mycket vackert! 

Hon fick också flera insikter om samhörighet i våra stickmönster. Det är fantastiskt hur mycket som påminner om vartannat och hur vi hör ihop. Fint!

Det här ytmönstret känner vi igen!

Det handlar om vita tätstickade vantar och tröjor. De mönsterstickade kvinnotröjorna ser precis ut som våra skånska spedetröjor eller nattröjorna i Danmark. 

 

Här snackar vi helmönstrat - även om det mesta är vitt

Fingervantar och halvvantar på de tunnaste stickor med massor av små maskor som korsas och vandrar och vrider sig till enastående mönster och slingor. Fårens vita och svarta ull är grunden till den grafiska färgsättningen. På estniska kallas de vandrande maskorna "vikkel".

 

Strumpor med extra-extra allt!

Mörkblå strumpor med vita inplocksmönster, ”roosimine”, hur vackert som helst! 

 

Luftig och värmande patentstickning

En för Helene ny upptäckt var de patentstickade vardagströjorna som bars av alla. Det behöver inte vara långsamt och krångligt för att det ska vara helt utsökt.

Några länkar till det vi pratar om när det handlar om Estland:

Utställningen om Runös stickning kan numera ses på det lilla estlandssvenska museet i Hapsaalu. Det är möjligt att resa dit över en dag med buss från Tallinn, ligger drygt 10 mil söderut. Staden är mest känd för den särpräglade och delikata spetsstickningen man förknippar med Estland.

Stickor sticks!

Sedan konstaterade vi att vi inte älskar all utrustning i materialsporten stickning. Det går att göra riktigt illa sig på sina stickor om det vill sig illa. Man ska se till att hitta rätt i rundsticksdjungeln och unna sig bra verktyg när man stickar mycket. Det är sen gammalt.

Överst sylvassa Hiya Hiya och nederst pålitliga Addi turbo

Så extremt vassa stickor som det finns skulle kanske kunna vara inspiration till systerpodden "Mördic knitting", vad tror ni?

Dock är vi rörande överens om att ”knölig övergång mellan sticka och sladd borde vara kriminellt”.

"Det värsta med att bli äldre är att alla jämnåriga ser så fruktansvärt gamla ut" 

Med utgångspunkt i ett biobesök filosoferar vi en stund över hur åren har gått och att vi gör vårt bästa för att hänga med i allt man kan göra, och misstag man ska undvika, på sociala media. Tiden bara rusar iväg och det 70-tal som kändes ganska nyss är faktiskt 50 år sedan.
Och i mars nästa år har den här podcasten varit i gång i 10 år! Hur gick det till egentligen?

Lyssna på avsnitt 197 här eller via din poddapp! Kommentera gärna avsnittet - vi blir verkligen glada när ni delar era tankar och idéer med oss. Kram från Heléne & Johanne


 

söndag 7 juli 2024

196. Fibrer, får och färger med Limmo

 I vintras åkte Johanne upp till Umeå och passade på att träffa Lillemor Elfgren – kanske mer känd som Limmo Design. En kul och kunnig garnmänniska som bor i Brån och har fyllt sitt liv med fibrer på olika sätt.

Det var 20 grader kallt men ullplagg värmer.
Bakom Lillemor syns hennes butik och ateljé.

 Lillemor har kurser i att spinna ull, hon har länge hållit på och handfärgat och driver också en egen garnbutik – som man nästan kan tro är hennes hem eftersom hon sällan är ledig (om det inte är älgjakt).

Det står nästan alltid en färggryta
och puttrar i ateljén.

 En av Limmos specialiteter är att hon alltid hittar på roliga och lite knasiga namn till kulörerna hon färgar. Runes partykofta, Fiskmås brunsås och Mygghelvete är bara några exempel. Fniss.

 Det är väldigt lärorikt att få sitta ner och prata med Lillemor om fibrer, får och färger. Hon kan mycket om får, även om hon inte har några egna och hon vet vad som krävs när man ska lära sig spinna (spoiler: tystnad och tålamod).

Lillemor är en skicklig handspinnare.

 Det blev ett långt samtal och Johanne fick också komma in på lagret och med egna ögon se en i stort sett komplett uppsättning av Raumas sortiment (Lillemor älskar Norge och norska ullgarner). 

En del av garnlagret... åt andra hållet
finns (minst) lika många lådor.

Lyssna och lär medan du njuter av din sommarstickning!


söndag 23 juni 2024

195. Vad stickar du på?

HEJ! Nu är vi här igen! Efter en välbehövlig paus mjukstartar vi med ett lättsamt samtal om vad vi hunnit sticka när vi inte har poddat.

Breaking news är att Heléne äntligen har tagit tag i sin gamla föresats att börja blogga igen, nu på egen domän helenewallin.com  Bland annat har ett inlägg skrivits om när en podcast om långsam och krånglig stickning fyllde nio år i våras.

Say näver forever

Heléne har också hunnit göra ett par fantastiskt fina näverstickade vantar från Karin Kahnlunds vantbok – i rester av Shetlandsgarn. Det bästa med det garnet är att alla färger blir fina tillsammans, oavsett hur de kombineras och Karins mönster var en fröjd att följa.

Johanne lyckades äntligen bli klar med sin fusk-gansey, ett mönster från Svenska Garnbladet nummer 2. Hon blev särskilt nöjd med att hon kom på att göra en halskant som matchade den fina uppläggningen som heter Channel Island cast on.

Ingen vanlig gansey, men stickad i äkta ganseygarn.

Heléne har vill också sticka en gansey efter att ha gått en av kurserna hos Knit One Purr One. Garn är inköpt, så nu ska hon också prova på Frangipani, som är femtrådigt och rundspunnet.

Johanne är nyfiken på Jamieson & Smiths nya ganseygarn och har ett provnystan hon ska testa.

Pose with your knitting like men pose with fish.
Johanne med den flätstickade halsduken på Yttre Hebriderna.

Vi har båda två stickat halsdukar: Heléne är klar med både Asta, ett mönster från Hagenhuset och Fetlar av Marie Wallin. Johanne är nästan klar med en flätmönstrad halsduk i ett irländsk tweedgarn som var perfekt resestickning på Yttre Hebriderna. Och när Johanne var på Shetland i början av juni hade hon också med sig poddens Mysteriehalsduk så att den fick träffa sin "mamma" på museet i Lerwick.

Ser du den lilla provlapps-halsduken inne i montern?

Senast de träffades på en fika hade Heléne på sig sin sprillans nya Koftan Rosa, ett mönster av duktiga Wenche Roald. Men hon har också hunnit göra en Novice Cardigan av Petite Knit till sitt äldsta barnbarn – enligt Stellas önskemål.

Eftersom Heléne ska till Shetland under Wool Week i höst så har hon stickat årets mössa, Isleburgh Toorie, och råkat sticka med tre färger på vissa varv (flämt).

I Helénes version av Islesburgh Toorie gömmer
sig några varv med tre färger - men säg inget!

Och Johanne har stickat ett par Bingesockor, som var Johanna Wallins design till nummer 3 av Svenska Garnbladet. Hon utmanade sig själv genom att köpa färger hon inte brukar använda och det blev helt okej – men originalet var finare.

Johanne köpte svart och grå Junior Raggi i en liten
garnbutikpå Söder och hade grått hemma i stashen.

Hon kan till sin egen stora förvåning också konstatera att hon är klar med en spetssjal (mönster av Wendy Johnson) som dock var en usel resestickning eftersom det var så svårt att prata samtidigt (säkert en lisa för omgivningen dock).

Det är bara på Shetland det finns ölglas med en liten ponny på...

Heléne kämpar vidare med sin seglivade kofta Mary Tudor (en gammal Starmore-design med över 10 färger) medan hon kastar lystna blickar mot islandströjan Kross – eller kanske en Riddari.

Mary Tudor - koftan som aldrig (?) tar slut

– Vad är det som får en att vilja sticka islandströjor på sommaren, frågar sig Johanne. (Förslag till orsak kan lämnas i kommentarerna).

Och Johanne håller faktiskt också på med en islandströja till en kompis i Tyskland som fyller 60 i höst – en Birki. Så vi kan återigen konstatera att vi åtminstone är lika konstiga....

Men sommar är ju annars bästa säsongen för spetsstickning så Johanne stickar både på ett linne och planerar en sockstickning när hon är ute i skärgården och kopplar av. 

Sommarlinne i spetsbårder som är jätteroligt att sticka!
 

Mer breaking news är att det har öppnat en ny garnbutik i Stockholm – återigen i Johannes kvarter. Vad kan det bero på? Finns det någon form av magnetism som drar till sig garnbutiker?

I augusti ska vi båda två ha kurser i Halland hos Knit One Purr One på eventet Knitalot Purralot - det finns platser kvar, så skynda att fynda!

Sätt dig med en stickning och lyssna på avsnittet här eller i din poddapp! Hej och kram från Johanne och Heléne

 

söndag 14 april 2024

194. Socksnack

Det är åter dags att snacka sockor! Vi återvänder till avsnitt 30 från maj 2016 där vi pratade oss varma om sockstickning. Har det hänt något sedan sist? Jodå, visst har det!

Color Palette Socks, design Laura Moorats

Stickor

Addi tillverkar flexibla rundstickor som kan vara intressant för strumpstickshatare. De ser ut som minimala rundstickor eller snarare som om mitten på en strumsticka består av en mjuk sladd. Det är lite speciell teknik att sticka med dem. Garnr visar hur det går till på sin YouTube. Garnr har även skrivit bra artikel om olika sätt att sticka små omkretsar.

Tips

Vi nämner ett nytt tips: Lola's Pick Up Line.

Fleegle heel är numera Johannes favorithäl!

Böcker

Det har såklart kommit många böcker på temat sockor. Vi nämner bland annat 

Historiskt

Sedan vi pratade om Eleonora di Toledos silkesstrumpor i avsnittet från 2016 har Johanne besökt Palazzo Pitti och själv sett dem. 

 

En rekonstruktion av dem görs
av tidningen Piecework.

Beskrivningar - tipsa oss!

Heléne har stickat tre par senaste tiden men önskar sig fler tips.  Här är några av beskrivningarna vi pratar om i avsnittet.

Infinity Sox, design Loveina Khans

 

Sockor med bingemönster av Johanna Wallin, 
finns i senaste numret av Svenska Garnbladet

Vad stickar du helst för sockor? Har du någon favoritbeskrivning? Eller bra tekniktips? Boktips? Lämna gärna en kommentar och berätta!

Greppa valfri stickning och lyssna på vårt socksnack - här eller i din poddapp.

Kram från Heléne & Johanne


fredag 29 mars 2024

193. Årtal och tumkil!

Stickexperten Karin Kahnlund har precis kommit ut med en ny bok efter att ha gjort en djupdykning i stickade svenska vantar och rest runt i Sverige och titta på gamla mönster både bildligt och bokstavligt. 

Den bildliga resan har hon gjort via digitalt museum, där det finns massor att hämta om man inte ger sig utan söker på en massa olika ord, tipsar hon.

Karin med högen av alla fina
vantar som är med i boken.

 Vi åkte förstås till Karins ateljé i Stora Mossen för att prata vantar med henne. Om någon tror att det inte finns så mycket att säga om ett så litet stickat plagg, så kan vi meddela att det är helt fel. Varje beståndsdel går att dissekera ner på masknivå.

Seriös diskussion om vantar pågår...

För det speciella med Karins vantbok är att den är uppdelad i olika avsnitt och börjar med kragen/mudden, sedan handen med tumkil och till sist hoptagningarna i toppen. Det finns olika alternativ att välja på för varje del – så du kan sätta ihop dina helt egna, unika vantar! Det är fritt fram att blanda vilt, försäkrar Karin.

Men hon har starka känslor när det gäller tumkilar – det bör de flesta vantar ha.

– Utan tumkil känns vanten som en tvångströja på handen, säger hon.

Till en del av vantarna finns
beskrivningar i olika storlekar.

En väldigt speciell vante i boken är livsvanten som har en förlaga från 1855 som många gett sig på att tolka genom åren. Originalet finns nu utställt på Nordiska museet och Karin har gjort ett eget par som symboliserar hennes liv. 


 

På den ena vanten finns allt som är jobbrelaterat och på den andra har hon stickat in hela familjen – men den måste nu uppdateras eftersom Karin blivit farmor sedan den stickades förra sommaren. En liten Theodor måste få en egen plats.

 

I boken finns en uppslag med en tom mall där man kan rita sitt mönster med utgångspunkt från sitt eget liv.

 


En annan favorit är den blommiga vanten stickad i gnistrande grönt shetlandsgarn med en pösig mudd som Karin hämtat från de traditonella vantarna som stickas i Boda och Rättvik i Dalarna. Även toppen avslutas med en blomma som bildas av hoptagningarna.

 


Och så finns en trendigt näverstickad vante! Heléne förutspår att den kommer att bli en hit. För det är hett med näverstickning sedan danska stickstjärna Lærke Bagger tog upp tekniken och gjorde den rock`n´roll. 


Det är alltid lika härligt att få fördjupa sig i svenska sticktraditioner, olika tekniker och garner – och vantar är ju bland det roligaste man kan sticka!

Och nej man kan inte ha för många vantar (ifall det var någon som trodde det).

Karin och hennes vantskatt.

Lyssna på avsnittet här eller i din mobil/padda.


måndag 4 mars 2024

192. Birger fra Bergen - stjärnornas man

Birger Berge i stjärnbeströdd onepiece

Johanne har varit på besök i Bergen och fått träffa Birger Berge som är aktuell med en ny bok: Nordisk mönsterstrikk. 

Utgiven av Samlaget.

Första gången Birger Berge sa att han stickade på en onepiece trodde Johanne först att han skämtade. Men han var helt seriös. Nu turnerar Birger runt i Norge och berättar om sin senaste bok iklädd det berömda plagget. Gissa om det gör succé!

Birger i sin vackra "Strimegenser"
som är med i hans senaste bok.
(Strimer betyder strimmor)


I november gjorde Johanne en reportageresa till Bergen för att att intervjua Birger om stjärnmönster – som han ofta stickar – till tidningen Hemslöjd.

 

I Birgers soffa finns både en filt och
en kudde med vackra stjärnmönster
 

Då passade hon också på att göra en poddintervju. Det blev ett samtal om allt från stickhistoria, nordiska språk, flerfärgsmönster och garner. 

Det var Birgers mormor som lärde honom att sticka som barn. Hon har stickat den vackra duken som Birger nu har som sängöverkast.

Mormors mästerverk
 

I boken Nordisk mönsterstrikk finns faktiskt mönstret till hans onepiece. Plus en massa andra vackra mönster. Många med stjärnor.

Men just när Johanne var på besök stickade han faktiskt på en enfärgad luva... 

Han håller dock också på med en Paul McCartney-tröja i Rauma Finull.

En tröjträff!

I avsnittet hör du om Birgers nya bok, om hans passion för stickning och stjärnor. Lyssna här eller där poddar finns!

lördag 17 februari 2024

191. The Lærke Bagger Experience

 Vilken tur vi hade som fick tag i ett par biljetter till Lærke Baggers Mega-workshop på Moderna museet i Malmö den 3 februari i år (2024). De 150 platserna sålde slut i ett nafs.

Om vi stod först i kön? Jajamen.

Vi var otroligt taggade inför workshopen, inte minst för att vi hoppades hinna få en intervju med Lærke herself innan. Så vi var på plats först av alla när museet öppnade och slog oss ner i en soffa i entrén och väntade. Och det var det värt!

Vi satt längst fram...
 

För vi fick faktiskt en intervju med Lærke och vi hann även prata med Fia Djerf, museets egen stickande konstpedagog som var den som kommit med den briljanta idén att bjuda in Lærke.

Coolare än så här blir vi inte!

Och hur är det då att gå på en Mega-workshop?

Jo, det levde upp till förväntningarna. Det är mäktigt att sitta tillsammans med 148 andra stickare och göra precis som Lærke säger: växla färg, gör ett hålvarv, byt garn med din granne och tappa en maska.

Innan workshopen
 

Det var en nyttig övning i att inte sticka något som blir vackert och perfekt, utan ganska fult och lite snett och vint.

Alla hade med sig massor av garn

Under tiden vi stickade berättade Lærke om sig själv, sin familj, sitt stickande och sin senaste bok i ett samtal med museichefen Elisabeth Millqvist. 

Lærke i samtal med
museichefen Elisabeth Millqvist.

 Vi utnämnde Lærke till stickningens egen Rock Star – något hon själv inte alls ville bli kallad. Men drar man en sådan publik (det hade säkert kunnat säljas fler biljetter) och får stickningen att kännas så punkig så finns inget annat ord.

En stickande rock star!
 

150 stickare samlade

150 provlappar stickade

Och du som missade Mega-workshopen får här möjligheten att vara med lite grann. Ta en kopp kaffe/te, en delicato-chodkladboll och en stickning medan du lyssnar så blir det nästan som att vara där.