Nördic Knitting: oktober 2022

söndag 30 oktober 2022

165. Majas koftor i nordisk tradition

Maja Karlsson med sin nya bok "Koftor"

Under två år har Maja stickat de 20 koftor som ingår i hennes nya bok. Hon beskriver den intensiva processen som att ha samma inställning som i idrott - jobba inrutat och målmedvetet. Eftersom alla idéer inte heller fungerar direkt blir det till att backa och prova igen. "Man måste tycka om att göra om", säger Maja.

I boken finns både fest- och vardagskoftor. Det finns koftor för nybörjare och för den med mer erfarenhet. Maja har lagt sig vinn om att det ska vara en mix av koftor i boken. Koftor för vintern och för sommaren. Man kan aldrig ha för många koftor!

Fotografierna är tagna på Lilla Hyttnäs, Karin och Carl Larssons konstnärshem i Sundborn, Dalarna. Omslagskoftan heter också "Sundborn" i färgerna senapsgulgrön, rosa och svartgrå; det var en av de roligaste koftorna att göra, berättar Maja.

Koftan "Arvet"

I avsnittet berättar Maja om flera av bokens koftor. Bland annat hur hon återskapat sin farfars och fasters koftor. Det har blivit en mer personlig bok denna gång.

Koftorna Leora, Vårbyk, Smycket och Dahlia

I boken finns koftor av olika svårighetsgrad och konstruktioner. Stickade uppifrån och ned, med istickad ärm och förkortade varv, isländska ok, mönsterstickning och flätor. Det finns också en stick- och klippskola som stöd för alla teknikska moment.

Systerskapet

Koftan "Systerskapet" är en riktig favoritkofta där många redan stickat vantar och sockor med den Selbuinspirerade bården. Ringdansen är en symbol för hur vi hjälper varandra framåt i livet - generation för generation.

Maja jobbar även som designchef på Järbo och berättar i avsnittet om vad hon gör på jobbet. Hur hon planerar och kommer på de olika kollektionerna och hittar nya formgivare. Superspännnade!

Boken "Koftor" är utgiven år 2022 av Bonnier Fakta. Fotografierna är tagna av Helén Pe.

Maja & Johanne

Lyssna på när Johanne träffade Maja - och alla koftorna - här eller i din poddapp!

söndag 16 oktober 2022

164. Hazel Tindall – en levande sticklegend

Hazel Tindall stickar snabbare än sin egen skugga.

Det går inte att uppfatta hur fort hennes fingrar rör sig när de matar fram maska efter maska och snor garnet runt stickan enbart med blotta ögat. Men (tips från coachen) man kan spela in med mobilen och köra filmen på slow motion om man vill närstudera hur hon bär sig åt.

Hazel stickar ett par fingervantar på 7,5 timmar. Och har korats till världens snabbaste stickare tre år i rad.

Men vill du bli lika bra så har hon gjort en instruktionsfilm med 50 tips tillsammans med sin skolkompis Elizabeth Johnston som både spinner och stickar. Vi har sett den! Alla nästan fyra timmar. Och den går att köpa nedladdningsbar på Hazels websida här.

Bara att ladda ner och börja öva.

Hazel har stickat sedan hon var fem år gammal. Hon föddes in i en familj där hon var omgiven av stickare så fort hon kunde fokusera blicken. Mamma, mostrar och fastrar, grannfruarna – alla stickade. Hennes egen mamma stickade motvilligt. Men Hazel älskade att sticka. Att få utlopp för kreativiteten.

Hon stickar ibland plagg på uppdrag och hon stickar också tröjor som säljs i ett litet museum för att finansiera verksamheten där. Men hon gör aldrig provlappar – allt hon stickar måste bli något. En vante, en mössa, en kudde...

En tröja från 60-talet med knutar
som hållit hur bra som helst.

Hon planerar aldrig färgerna i förväg, bestämmer sig bara för om hon ska ha ljus eller mörk bakgrund och sedan kör hon. Och hon fäster aldrig trådar, hon knyter bara knutar. Åtminstone när hon stickar åt sig själv, men inte när det ska säljas. Men hon har tröjor från 60-talet med knutar som har hållit hur bra som helst.

Hon har också en hel säck med gamla ok från tröjor som nötts sönder. Oken har både hennes mamma och Hazel själv stickat. När hon har kurs tar hon med sig en bunt för att kunna duka upp ett litet smörgåsbord av olika mönster och färgkombinationer. Det blir alltid lika uppskattat.

Några av de gamla oken.

Men nu börjar hon känna att det är dags att leta efter en efterträdare. Någon som kan ta över kurserna så att hon kan få ägna sig på att spela bridge och ha lite kul istället. Hon har ju ändå stickat i 65 år.

Hazel har workshop med
en svensk stickgrupp på Shetland.

Det var en upplevelse att få träffa Hazel och fråga henne om hur det var att behöva sticka för att kunna försörja sig, om garnet har ändrat sig sedan 60-talet, vilka som är hennes favoritmönster och vad hon aldrig skulle sticka...

Några ok till bjuder vi på...

Vi pratade också om The Shetland Guild of Spinners, Knitters, Weavers and Dyers som Hazel är engagerad i. De har en facebooksida.

Fin tröja på Bod of Gremista

Dessutom nämndes The Böd of Gremista, en liten pärla till museum som ligger i utkanten av Lerwick. Missa inte det!

Ibland måste man ta en selfie!

Lyssna på när en levande sticklegend berättar om hur det har varit att sticka i 65 år.

söndag 2 oktober 2022

163. Förnyar gamla traditioner: Ella Gordon

Ella Gordon

Vi är så glada att kunna presentera en intervju med den shetländska stickdesignern Ella Gordon! Det var vid vårt besök i maj vi fick tillfälle att prata med henne.

I vårt samtal kommer Ella ofta in på hur viktig Shetlands sticktradition är för henne som en källa till inspiration och en grund att stå på. Hon är uppskattad och välkänd designer i flera återkommande publikationer från Shetland, t.ex. Shetland Wool Week Annual och Shetland Wool Adventures Journal.

Sedan länge samlar Ella på gamla Fair Isle-tröjor och har en stor samling. De som inte är alltför sköra brukar hon använda, då de ju skapats just för att bäras.