söndag 2 oktober 2016

Det trettiosjunde avsnittet med stickboksförfattaren Julia Skott


Nördic Knitting har haft finbesök av Julia Skott från systerpodden Rätt Avigt.
Julia har skrivit en stickbok som är den första i sitt slag i Sverige – inga mönster, utan mer funderingar kring sticklivet med humor och allvar. Vi jämför henne med Yarn Harlot, som skrivit lite liknande böcker på engelska.

Julias bok heter Håll käften jag räknar och är utgiven av Galago förlag.

Vi satt i Johannes kök och spelade in medan vi drack te. Det var precis lika trevligt som det ser ut!

Stickprat över en kopp te – rätt avigt och nördigt!
Vill ni också träffa Julia så är hon ute och pratar om sin bok på flera ställen i höst. Här är hela schemat.

Man kan verkligen känna igen sig i Julias bok – hon fångar mycket av stickares beteende på pricken. Om du inte redan har den så tävlar vi ut ett exemplar.

Skicka ett mejl till nordknit ATgmail.com (byt ut AT mot @) eller lämna en kommentar till detta inlägg med svaret på följande fråga:

Vad heter den lilla staden i Tyskland där affären finns som säljer Julias favoritgarn Wollmeise?

VINNAREN drogs 10 oktober: Johanna Weglin Nilsson. Vi kontaktar dig via mail. GRATTIS!



Lyssna på avsnittet på iTunes, Podcaster eller här.

söndag 18 september 2016

Avsnitt 36: Historiska museets hemliga samling av stickade plagg

Visste ni att de äldsta stickningarna från 1500-talet och framåt finns på Historiska museet i Stockholm?

Nej, det visste inte vi heller. Inte förrän Helen Persson, 1:e antikvarie för textilavdelningen bjöd in oss i somras för att titta på de fragment av stickade föremål som finns i museets arkiv.
Där finns allt stickat som hittats i marken eller i kyrkornas gravkor i Sverige.

Helen Persson med de enda bevarade gamla stickorna
 i trä som kan vara från 1700-talet.
När vi kom dit med mikrofonen i högsta hugg hade Helen bullat upp nästan allt de hade att bjuda på i konferensrummet på ett stort långbord.


Det finns inga stora plagg, utan det mesta är sönderfallande rester av vantar och sockor. Man fick vara oerhört försiktig i hanteringen – ändå virvlade snart fibrer från 1700-talet runt i luften som lossnat bara av blotta andningen.

Sockorna som ursprungligen varit blå. 
Dessa silkesstrumpor är från koret i en kyrka på Öland och man kan fortfarande se att de varit blå. Det var ett litet barn som haft med sig strumporna i graven. De är troligtvis importerade eftersom de är maskinstickade.

Detta har också varit ett par strumpor.
Resterna ovan är ett par tvåändsstickade strumpor från Leksand, troligtvis från sent 1600-tal! Inte undra på att det inte är så mycket kvar av dem. Man kan ändå se hur fint stickade de är.

Stickning i två färger.

Stickade i två nyanser av färger som nu har blivit bruna – troligtvis strumpor hittade i Falun. Garnet är av silke, de har en fin kant av räta och aviga maskor och är därför antagligen handstickade. 

Dopvante i silke från Läckö slott.
Denna bedårande lilla halvvante tillhör greve af Ugglas doputstyrsel från 1784. Den är stickad i supertunt silke, med spetsstickning längs sömmen i sidan och runt tumhålet.

Detta har en gång varit en jacka.

Från Läckö slott kommer även dessa två fragment av en jacka med liv av blå vadmal och en stickad ärm i flamgarn. Innan de hamnade i sophögen på borggården var det säkert ett stiligt plagg.

Kan någon ha lagt upp dessa maskor
 redan på 1700-talet?

Men mest spännande av allt var nog dessa gamla trästickor med en upplagd stickning på. De hittades också på borggården på Läckö slott och är därför svåra att datera. Men de skulle kunna vara från 1700-talet. 

Varför kastade någon en knappt påbörjad stickning i sophögen? Blev det fel? Var det någon som tröttnade på att maken eller makan ständigt satt och stickade? 

Själva fabulerade vi vilt! Era teorier mottages tacksamt i kommentarerna.

Helen och Heléne granskar stickorna och kommer med olika funderingar.

Det här var bland det mest spännande vi fått göra. Så nära har vi aldrig kommit gamla stickningar tidigare och vi gick nog därifrån med en hel del fibrer från 1600- och 1700-talet i näsan...

Vill du också titta i Historiska museets arkiv så är det bara att kontakta Helen Persson per mejl: helen.persson AThistoriska.se (men byt ut AT mot @-tecknet). Det går också bra att ringa till museet eller skriva och här hittar du alla adresser.

Lyssna på avsnittet från Historiska museet här eller i Itunes eller Podcaster.