måndag 1 december 2025

217. Länge leve Märta-Stina!

 Vilka färger! Vilka mönster! Vilken stickteknik?

Ett litet täcke till en vagga, 
stickat av Märta-Stina.

Märta-Stina Abrahamsdotter föddes för 200 år sedan i den lilla byn Kubbe i Ångermanland. Hon var så långt före sin tid att det kanske är först nu som vi börjar förstå det.

Idag skulle vi ha kallat henne textilkonstnär och hennes stickade täcken hänger (med rätta) på museum. Som stickare blir man stående – länge – full av beundran, men också för att man vill försöka klura ut hur hon burit sig åt.

Stora diamantformade rutor fyllda med 
olika mönster. Egensinnigt och nyskapande.
 

För Märta-Stina stickade som ingen annan. Hon mönstrade med två färger och band den tråd som inte användes vid varje maska. På så vis slipper man flotteringar på avigsidan och det blir ett mindre elastiskt tyg. Lite mer likt vävning. 

Men till skillnad från tvåändsstickningen i Dalarna så snurrade hon inte alltid garnet åt samma håll, utan åt olika håll. Då trasslar sig inte trådarna. Det är mycket möjligt att hon hittade på tekniken själv.

Här ser man baksidan på täcket, där trådarna 
är snodda om varandra vid varje maska.
 

Märta-Stina var känd för att vara ganska egen, lite "pellri". Ändå måste hon ha varit respekterad och omtyckt. Ungdomarna i byn kom gärna hem till henne på kvällarna och lät sig spås i kort och hon fick bli fadder till två nyfödda pojkar.

Men när hon fick besök gömde hon sina stickningar, för att ingen skulle se och härma hennes unika mönster. Hon stickade och sålde "arbetsplagg" som vantar, sockor och tröjor. De stora täcken hon stickade uppmärksammandes först efter hennes död år 1903. Idag finns de sex stycken på Västernorrlands Museum och två på Nordiska Museet i Stockholm.

Den permanenta utställningen på 
Västernorrlands museum i Härnösand.

 En enda manskofta finns bevarad, ett mästerverk med omsorgsfulla övergångar mellan mönster på axlar och ärmar. All denna mönsterpassning måste hon ha hållit i huvudet.

Se så fint ärmens mönster är inpassat i ärmhålet.

 När hennes stora täcken dokumenterades på 90-talet upptäckte man att hon hade lagt till och dragit ifrån antalet maskor på varven när det behövdes för att mönstret skulle få plats. Antagligen bidrar det mycket till charmen. Liksom färgerna.

Märta-Stina färgade sitt handspunna garn själv. Även stickorna hon använde tillverkade hon av rönnkvistar. 

Senare tillverkade stickor av rönnkvistar. 
Men så här såg de förmodligen ut.

 Färgerna är lika djärva som mönsterformerna. Rött mot grönt eller rött mot den nya modefärgen lila – Märta-Stina tvekade inte att använda de syntetiska färgerna som kom på andra halvan av 1800-talet. 

Men hur fick hon tag på dem, där hon bodde i skogen i Ångermanland?

Och var fick hon sin inspiration från?

I avsnittet vi spelade in försöker vi komma Märta-Stina Abrahamsdotter in på livet, analysera hennes stickning och betyga henne vår vördnad.  

För att fira att Märta-Stina skulle ha fyllt 200 år i år ställde hemslöjdskonsulenten Anna Zetterlund till med ett storstilat kalas på Västernorrlands museum i Härnösand en helg i november. 

Anna Zetterlund hade dukat fram garn och mönster 
till alla som kom och firade Märta-Stina 200 år.

Nördic Knitting var hedersgäster och vi fick höra Anna berätta om mästerstickaren Märta-Stina, se utställningen med hennes täcken och även träffa och prata med Märta-Stina-flickorna som 1993 började dokumentera och sticka Märta-Stinas mönster.

Vi fick se att det fortfarande är en i hög grad levande sticktradition som kommer att hålla i minst 200 år till och det blev ett fullsatt och festligt firande. 

Nya halvvantar med Märta-Stina-mönster 
stickade av Maria West i Sundsvall.

 Om du har vägarna förbi Härnösand, missa inte att titta på hennes täcken i den permanenta utställningen som finns där. Kanske kommer just du att kunna räkna ut hur de är gjorda...

Tre av Märta-Stina-flickorna som har träffats 
och stickats tillsammans i över 30 år. 
Från vänster: Inger Östman, 
Marianne Rödström och Caroline Göthman
 

 Och på utställningen Stickade svenska skatter på Dalarnas museum i Falun hänger just nu hennes kofta och ett litet vagg-täcke (som kallas tulltäcke). 

Märta-Stinas makalösa kofta.

PS. Om du vill köpa mönster till Märta-Stinas täcken kan du höra av dig till Västernorrlands museum

 Avsnittet vi spelade in tillsammans med Anna Zetterlund och Märta-Stina-flickorna Inger Östman, Marianne Rödström och Caroline Göthman hittar du här:

 

 

1 kommentar:

  1. Jag gick fortfarande på universitetet när jag träffade min fästman. Vi dejtade ganska länge och var sambos och vårt förhållande godkändes av våra föräldrar. Vi kom överens och allt var perfekt. Han reste ut för lite träning och sedan dess har allt aldrig blivit bra för oss igen. Han träffade en kvinna där borta och han brukade ha engagerat sig mycket i det de delade och utelämnat mig. Jag gjorde allt jag kunde för att åtgärda problemet men ingenting fungerade förrän jag hörde talas om Dr Isikolo. Jag kontaktade honom och förklarade vad jag gick igenom och han lovade att hjälpa till, vilket han gjorde som lovat. Jag följde instruktionerna han gav mig och han åtgärdade problemet jag hade med min fästman och nu är han tillbaka till mig och vi ska gifta oss om en månad. Allt tack vare Dr Isikolo. Kontakta honom nu om du behöver hjälp. Mejla: isikolosolutionhome@gmail.com eller sms:a honom via WhatsApp på +2348133261196.

    SvaraRadera