201. Nina Granlund Sæther – en norsk stickguru

 För snart ett år sedan var Johanne i Norge och passade på att träffa Nina Granlund Sæther som är både stickhistoriker och stickdesigner och någon som Johanne länge har beundrat lite på avstånd.

Nina bakom sina vantar
stickade av växtfärgat garn.

Nina har skrivit den absolut bästa boken som stickhistoria och som dessutom är rikt illustrerad med massor av bilder. Det är inte svårt att förstå norskan och även om boken handlar mest om norsk stickhistoria så är det intressant även för andra nordiska stickare. Mycket av vår historia är ju gemensam eftersom stickningen har bidragit till att hålla oss varma och fått oss att överleva.

Men Nina gör också egna mönster. Till en början återskapade hon många av de äldre traditionella mönstren, men nu för tiden tycker hon att det är roligare att göra egna. De ser också ganska traditionella ut – och är otroligt fina.

Ett smakprov på Ninas vantmönster.

Lite lagom krånglig och långsam stickning som vi gillar här chez Nördic Knitting.

För ett par år sedan kom en bok med Ninas mönster ut på svenska, det var en samling av hennes bästa vantar och sockor. 

Bild ur Ninas bok Sticka sockor och vantar
med inspiration från Norge.

 

Hennes senaste bok är inte översatt, men det är inte heller särskilt svårt att förstå norska mönster. Vrangbord, som betyder resår är nog det svåraste ordet och nu kan du det!

Tröjan som är inspirerad av en gammal svensk dräkttröja.

 

Boken heter Genserstrikk och innehåller en samling tröjor, de flesta stickade i fluffig mohair – den allra finaste (subjektiv åsikt) är en tröja inspirerad av en gammal svensk livtröja från Nås i Dalarna. Så gøy!

Och mönsterstickning i mohair låter som något vi borde prova för det måste vara som att ha ett moln på sig.

Nina berättar också en massa spännande historier om hur stickningen i Norge var nära att dö ut, men tre gånger kom räddningen i sista stund. Och just nu är stickningen mer populär än någonsin. Man kan inte gå många meter någonstans utan att snubbla över en garnaffär.

Nina inne i garnbutiken Fru Kvist i Olso. Där det
finns ett helt rum med bara mohairgarner. Mums!

 Åk till Oslo du också – eller till valfritt ställe i Norge. Det är lätt att ta tåget. Och det är himla trevligt där.

Ninas hemsida heter https://hjertebank.no/

 

 

Och om du inte kan åka just nu, kan du istället njuta av att få höra lite norska (och svenska) i detta avsnitt av Nördic Knitting med Nina Granlund Sæther.

200. Cool catwalk i Korsnäs

Nu har vi firat över en miljon nedladdningar av podden och 200 avsnitt med att åka till Korsnäs i Österbotten och vara med på den allra första Korsnäströjans dag. Wohoo!

Dagens höjdpunkt var catwalken
med en del gamla tröjor från 1800-talet.

 

Allt var väldigt lyckat. Vädret var strålande och vi fick njuta av att få närstudera en traditionell tröja som har extra allt! För Korsnäströjan är både virkad och stickad. Så vackra mönster och färgkombinationer!

Njutbar utsikt i publiken

Tröjans ursprung är höjt i dunkel (pluspoäng – för vem gillar inte ett mysterium!) men någon gång på mitten av 1800-talet gjorde någon skicklig, förmodligen kvinna den allra första.

Det finns liknande tröjor i närliggande regioner, men det speciella med Korsnäströjan är att den börjar med en flerfärgsvirkad nederdel, sedan övergår till en flerfärgsstickad mellandel, för att sedan avslutas med ett flerfärgsvirkat parti över axlarna. Ärmarna börjar och slutar också med flerfärgsvirkning, med flerfärgsstickning i mitten.

De finaste tröjorna var (förstås)
gjorda till män.

 

F L E R F Ä R G S V I R K N I N G – jo, du läste rätt. Det är minsann inget för veklingar. Ibland med upp till fyra färger på samma varv!

Själva virkningen gjordes förr ofta av någon som kallades mästare (man undrar inte varför). Stickningen brukade tre kvinnor hjälpas åt med. De satt tätt tillsamman och stickade runt, runt på var sitt varv. 

Man fick prova på att sitta med och sticka.

 

Johanne provade och det var inte så lätt som det såg ut. Det gäller att hålla samma takt, samma masktäthet och inte peta på någon annan med stickan.

Vi fick också prova att virka med tre färger och medan Heléne briljerade och blev klar med sin servettring så smet Johanne iväg för att intervjua Erica Sjölund. Hon är en av de yngre stickare som är engagerad i Korsnäströjans bevarande. 

Erica Sjölund med tröjan som hittade hem
till Korsnäs efter hundra år.

Erica berättade, bland annat om en spännande tröja som hennes syster köpte av ett auktionshus och som efter idoga efterforskningar visade sig vara hundra år gammal och hade tillhört en kvinna i Korsnäs.

Helénes tröja från veckokursen på Biskops-Arnö
med Anna-Maija Bäckman och Marketta Luutonen.

Heléne har också tidigare gått en kurs en vecka och gjort en mini-tröja för de eminenta kursledarna Marketta Luutonen och Anna-Maija Bäckman. Vi tipsar om de böcker de båda experterna har gjort tillsammans om, bland annat, Korsnäströjan.

Boken ”Tröjor och andra plagg” är tyvärr helt utsåld, men här kan man köpa de andra.

Idag är det vanligare att man gör en kofta, och det finns också de extra ihärdiga som gör en hel klänning.

 

Anna-Maija Bäckman (tv) och Marketta Luutonen (th)
i fina Korsnäskoftor som de själva har gjort.

Det kommer förhoppningsvis att arrangeras fler Korsnäströjans dag så håll utkik på Korsnäs hembygdsförenings hemsida eller följd på Instagram @korsnastrojan och Facebbok.

Det finns fina diagram till mönsterbårderna på Ravelry och flera olika garner kan användas när man skapar sin tröja/kofta.

 

Hoppas att ni vill fira med oss genom att lyssna på avsnittet!