Femtonde avsnittet om härliga Hälsingetröjor!

I det här till synes så modesta huset döljer sig en dyrbar skatt. En samling dräkttröjor från förr i tiden. På Skansens klädkammare tvättar man och vårdar alla de kläder som personalen på Skansen går klädda i när de jobbar i de små stugorna och i stadskvarteren.

Skansens skattkammare – förlåt, klädkammare ska det vara.

Så här ser några av skatterna ut. Dala-Floda och Delsbotröjor – och en från Järvsö också. Den röda färgen har de gemensamt eftersom de kom till under ungefär samma tidsperiod när just röd färg var det finaste man kunde ha. Näst efter vitt bomullsgarn – som var ännu mer exklusivt och dyrbart att sticka med.

Den lite udda tröjan i bruna färger är från 1940-talet.

Man kan få komma till Skansens klädkammare och titta om man bokar en tid. Antingen ensam eller i grupp.Och kan ni tänka er något BÄTTRE ställe att tillbringa en 50-årsdag? Nej, det kunde inte Johanne heller. Så när hon nyligen fyllde 50 bokade hon in sig på Skansens klädkammare för att riktigt få grotta ner sig i just Delsotröjorna (Dala-Floda-tröjorna hade hon granskat vid ett tidigare tillfälle för flera år sedan).

En av de vackraste och mest värdefulla Delsbotröjorna med mönster i vitt.

Det fanns flera kartonger med stickade tröjor och vantar att gå igenom och det tog ungefär fem timmar att fotografera alla, vrida och vända på dem (försiktigt, med handskar på sig) och räkna maskor och annat skoj.

Så många fina detaljer, som den här axeln stickad med perfekt mönsterpassning.

Dräkttröja från Järvsö.

Kanten i rutmönstrad rätstickning är helt fantastisk och det upptäckte även Alice Starmore när hon var på besök i Sverige på 1970-talet. Hon har gjort liknande kanter på sina tröjor.

De instickade bokstäverna betyder olika saker. I=jungfru (ogift), H=hustru, B=bonde, S=son. Och så praktiskt med årtal så slipper man gissa på ett ungefär när tröjan är gjord.

Otippat fin färgkombination.

Här har en djärv stickare valt färgerna petrol och orange och det blev riktigt snyggt ihop!

Väl använda och söndernötta tröjor kan vara lagade med sådan omsorg att det nästan blir som en dekoration.

Broderad under 1800-talets andra hälft i Hälsingland.

Och från sådana här broderier kanske inspirationen till mönstret med stora hjärtan har kommit.

Tröjorna var ett högtidsplagg, men man bar dem inte till kyrkan utan satte på sig dem efteråt när ungdomen träffades för att dansa och leka. Alla tröjor är stickade runt med strumpstickor och kvinnornas tröjor är uppklippta fram och stängs med hyskor. Manströjorna är hela. Mönstren hade olika namn och en del går att knyta till särskilda stickerskor. 

Nordiska museets tröjor kan man se i digitalt museum. Sök på Hälsingland, tröja och Delsbo eller Ovanåker.

I Ovanåker hade man i stället vackra jackor med stickade ärmar med nejlikor på.

Tycker inte ni också att Nordiska museet borde ha en stickutställning igen? Och det snart! 

Gå gärna in på Facebook och bli medlemmar i gruppen som heter Ställ ut stickat på Nordiska museet! Man vet aldrig – om vi blir tillräckligt många kanske de ordnar en utställning.

I femtonde avsnittet av Nördic Knitting pratar Heléne och Johanne om de härliga tröjorna från Hälsingland. Missa inte slutet när Johanne visar Heléne nästan ALLA bilderna hon tog på Skansens klädkammare.