Tjugoandra avsnittet om att våga sticka med färg

Först vill vi tacka alla som var med och stickade Mysteriemössan över jul och nyår! Vilken fantastisk ström av vackra mössor man hittar under taggen #nördicknitting på Instagram. Så roligt det var att få se alla varianter på mössan i massor av olika färgkombinationer!

Vi pratar lite i början av avsnittet om knitalongs, eller parallellstickningar som är ett bra svenskt ord att använda. Bland annat talar vi om stickningen under andra världskriget, då man stickade mössor, vantar och sockor till soldaterna.

Men man kan sticka av andra skäl än patriotism i krigstid. Idag finns många välgörenhetsstickningar man kan engagera sig i. Till exempel Hjälpstickan, som stickar för hemlösa och behövande.

Heléne berättar om sin första parallellstickning i gruppen Avigmaskan. En vår stickades en hel rad koftor i bomullsgarn från en gammal Rowan-tidning. Här är den utlovade bilden på Helénes kofta.

Den s.k. sektkoftan

Sen växlar vi in på det här med att välja färger till sin stickning – med anledning av alla olika färger som Mysteriemössan har stickats i. Dessutom läser Johanne just nu en intressant bok som heter Color av Betty Edwards. 

Fast det spelar ingen roll hur mycket man läser om färger – man är ändå tvungen att sticka provlappar om man vill testa nya färgkombinationer (sa hon bittert).

Heléne har hittat en sida med handfasta råd om hur man ska tänka när man ska välja färger som ska gå bra ihop. Och på Pinterest finns såklart många bra och intressanta länkar inom ämnet att kombinera garn + färg.

Johanne, som älskar att hålla små föredrag (kanske mer än vad omgivningen älskar att lyssna), kände sig sedan manad att nämna lite om William Henry Perkin och hur han kom att starta en textil färgrevolution. Utan honom skulle världen kanske fortfarande gå i grått och brunt och lite grönt.

Heléne berättar om sin pågående väststickning med färger som hon själv aldrig skulle ha valt att kombinera, men som ändå blir läckra tillsammans.

Färger till Kate Davies väst "Machrihanish"

Vi avslutar med att prata lite om restgarner. Pinneguri vill inspirera till att vi ska sticka upp våra restgarner och har proklamerat att i år är det #restefest2016. Bra initativ, tycker vi! 

Johanne sparar alltid de små garnbollarna som blir över, tills det är tillräckligt många för att kunna bli någonting riktigt rejält färgglatt. Det kan räcka till en hel mössa om man byter färg väldigt ofta.

Restgarnsmössan Ruth är som en färgexplosion.

Nackdelen är att det kan bli väldigt många trådar att fästa när man stickar med restgarner. Fråga Johanne hur hon vet det...

Restgarnsvanten Ruth blev av någon underlig anledning inte helt
 klar förrän något år – eller två – efter att den var färdigstickad.

Här kan du lyssna på avsnitt 22!