fredag 19 juli 2024

197. Spontantur till Tallinn

 
Hej igen! 

Sedan sist vi hördes är Heléne glad för de läsare som hittat hennes blogg "Om stickning" (helenewallin.com) och Johanne för sin nya FB-grupp "Svenska Garnbladets Sticksalong".

Men gladast är vi för alla våra fantastiska lyssnare - ni är bara bäst! 

augusti 2023

Tack för att ni lyssnar och är så peppiga och underbara!

Stickning från Runö

Heléne fick ett infall och drog till Tallinn helt spontant för att se en utställning om traditionell stickning på den estlandssvenska ön Runö. Så mycket vackert! 

Hon fick också flera insikter om samhörighet i våra stickmönster. Det är fantastiskt hur mycket som påminner om vartannat och hur vi hör ihop. Fint!

Det här ytmönstret känner vi igen!

Det handlar om vita tätstickade vantar och tröjor. De mönsterstickade kvinnotröjorna ser precis ut som våra skånska spedetröjor eller nattröjorna i Danmark. 

 

Här snackar vi helmönstrat - även om det mesta är vitt

Fingervantar och halvvantar på de tunnaste stickor med massor av små maskor som korsas och vandrar och vrider sig till enastående mönster och slingor. Fårens vita och svarta ull är grunden till den grafiska färgsättningen. På estniska kallas de vandrande maskorna "vikkel".

 

Strumpor med extra-extra allt!

Mörkblå strumpor med vita inplocksmönster, ”roosimine”, hur vackert som helst! 

 

Luftig och värmande patentstickning

En för Helene ny upptäckt var de patentstickade vardagströjorna som bars av alla. Det behöver inte vara långsamt och krångligt för att det ska vara helt utsökt.

Några länkar till det vi pratar om när det handlar om Estland:

Utställningen om Runös stickning kan numera ses på det lilla estlandssvenska museet i Hapsaalu. Det är möjligt att resa dit över en dag med buss från Tallinn, ligger drygt 10 mil söderut. Staden är mest känd för den särpräglade och delikata spetsstickningen man förknippar med Estland.

Stickor sticks!

Sedan konstaterade vi att vi inte älskar all utrustning i materialsporten stickning. Det går att göra riktigt illa sig på sina stickor om det vill sig illa. Man ska se till att hitta rätt i rundsticksdjungeln och unna sig bra verktyg när man stickar mycket. Det är sen gammalt.

Överst sylvassa Hiya Hiya och nederst pålitliga Addi turbo

Så extremt vassa stickor som det finns skulle kanske kunna vara inspiration till systerpodden "Mördic knitting", vad tror ni?

Dock är vi rörande överens om att ”knölig övergång mellan sticka och sladd borde vara kriminellt”.

"Det värsta med att bli äldre är att alla jämnåriga ser så fruktansvärt gamla ut" 

Med utgångspunkt i ett biobesök filosoferar vi en stund över hur åren har gått och att vi gör vårt bästa för att hänga med i allt man kan göra, och misstag man ska undvika, på sociala media. Tiden bara rusar iväg och det 70-tal som kändes ganska nyss är faktiskt 50 år sedan.
Och i mars nästa år har den här podcasten varit i gång i 10 år! Hur gick det till egentligen?

Lyssna på avsnitt 197 här eller via din poddapp! Kommentera gärna avsnittet - vi blir verkligen glada när ni delar era tankar och idéer med oss. Kram från Heléne & Johanne


 

1 kommentar:

  1. Sorry, kommentaren med digitalt museum i Estland osv. var anonym, men det var jag (första gången :-). Uppgifterna har jag från mina vistelser på Craft Camp i Estland där jag var 2022 och 2023 (men adresserna kollade jag precis upp)

    SvaraRadera