onsdag 24 december 2025

219. Svenska sticktraditioner med Dödergök

 I slutet av november var vi tillbaka på Dalarnas museum i Falun för att ha visningar av utställningen "Stickade svenska skatter" och då passade vi på att träffa Erika Guselius, mer känd som Dödergök.

 

Erika var en av de första som 
hade en stickblogg i Sverige.

Erika är en stickare och hantverkare som bor utanför Hedemora och hon var också en av de första stickbloggarna i Sverige – det var då hon blev Dödergök med många stickare.

Hon har hållit kurser i, bland annat, tvåändsstickning och gör egna mönster. Och hon stickar ofta intressanta projekt. Tidigare har hon gjort en Korsnäströja till sin man (en finsk tröja som både virkas och stickas) och nu är hon precis klar med en livtröja med rutigt liv och stickade ärmar efter eget mönster, men med inspiration från gamla livtröjor.

 

Erika har inte bestämt sig för vilka knappar 
det ska vara i hennes livtröja.

Erika är på samma nördiga nivå vad gäller intresse för svenska sticktraditioner, stickhistoria och traditionell stickning överlag som vi. Och väldigt kunnig.

 

Erika är också en skicklig sömmerska 
och syr nästan alla sina kläder själv

Det blev ett långt och intressant – och inte så lite nördigt – samtal där vi diskuterade hur det kommer sig att vi svenskar är mer öppna för att sticka traditionella shetländska och norska mönster än de fina svenska mönster som faktiskt finns.

Vad kan vi göra för att lyfta vår egen sticktradition? 

Erikas andra besök på utställningen -
och det kan behövas för att smälta allt.

Innan vi satte oss och spelade in podden gick vi runt i utställningen och pratade om de plagg som intresserade oss mest, kollade in speciella detaljer och diskuterade lämpliga knappar.

 

Här pratar vi knappar

Det kändes som om Erika hade kunnat vara en tredje medlem i podden – det var så kul att ÄNTLIGEN få träffa henne och spela in ett avsnitt. Det är något vi har drömt om länge. 

Vi har fortfarande en lång önskelista på avsnitt vi vill göra, trots att vi är inne på vårt elfte år. Men vi har ju de bästa lyssnarna som kommer med tips och idéer, och som dessutom stöttar oss via Ko-Fi och gör att vi kan fortsätta spela in och publicera nya avsnitt.

Nu i år har vi till exempel köpt bättre mikrofoner som ska ge mindre brus när vi är fler än två som ska spelas in någonstans ute "på lokal", som denna gång när vi satt på muséet. 

Stort tack till er lyssnare! Vi ser fram emot 2026 och hoppas att ni fortsätter att lyssna och kommentera.

God jul önskar vi med detta extra intressanta avsnitt om svenska sticktraditioner med Erika.

Lyssna här eller i din poddapp! 

Kram från Heléne och Johanne 

  

tisdag 16 december 2025

218. Våra favoriter bland årets stickböcker

Äntligen har vi hunnit gå igenom en del av högen med stickböcker som har kommit ut under 2025.

Vi begränsar oss inte till svenska böcker, för vi tror att många stickare nuförtiden klarar av att följa mönster både på engelska, norska och danska (även om vi inte hann med de danska i detta avsnitt).

Här är en lista med de böcker vi pratar om i avsnittet:

Sticka i svensk ull: tröjor, koftor och småvarmt av Anna Sjösvärd (Bonnier Fakta).
Anna hämtar mycket inspiration från svenska folkdräkter och stickar enbart i svensk ull.


Sköna sockor och varma vantar: 25 mysiga stickprojekt att krypa upp i soffan med av Anna Hewitt (Lind & Co)
Anna är bokillustratör som började sticka för att hon blev utbränd. Och nu gör hon också de gulliga mönster till vantar och sockor.


Annas okbok: sticka tröjor, koftor och andra plagg med runda ok av Anna Bauer (Polaris Fakta). 
Oktröjor för både kvinnor och män med, men även koftor, en klänning och en halskrage. En stickbok med en humoristisk glimt i ögat.


Shetland Wool Week Volume 11 (egen utgivning)
Nya fina mönster och artiklar om livet på Shetlandsöarna.  


Fair Isle Knitting Tradition av Alison Rendall (Landauer Publishing)
En bok om traditionell Fair Isle-stickning av shetlandsbon Alison som lär ut historia och teknik. Boken innehåller mönster för plagg och mössor, vantar, sockor med shetländska mönster.
 


 

Shetland Fine Lace av Carol Christiansen (Crowood Press)
Historiska shetländska spetsstickningsprover ur museisamlingar och visar hur du återskapar dem med foton, diagram och instruktioner. Mer mönsterbibliotek än färdiga beskrivningar.


 

Knit Modern Scandi Sweaters av Marita Clementz (David & Charles)
En ny svensk stickdesigner som har gjort en bok på engelska med färgglada mönster. 

Norska koftor: tolv vackra modeller att sticka av Kristin Wiola Ødegård (Lind & Co)
En svensk översättning av Ett år med kofter som kom ut på norska förra året. 


Vottestrikk: 34 nye mønstre av Nina Granlund Sæther (Gyldendal förlag)
Vantmönster inspirerade av kvinnliga föregångare, som Elise Ottesen-Jensen (som startade RFSU i Sverige)  och Annichen Sibbern Böhn (som gav ut den första stickboken i Norge).


 

 Du hittar avsnittet här eller i din podd-app. Hoppas nu att du får många hårda klappar från önskelistan.


God Jul önskar Heléne och Johanne!

  

måndag 1 december 2025

217. Länge leve Märta-Stina!

 Vilka färger! Vilka mönster! Vilken stickteknik?

Ett litet täcke till en vagga, 
stickat av Märta-Stina.

Märta-Stina Abrahamsdotter föddes för 200 år sedan i den lilla byn Kubbe i Ångermanland. Hon var så långt före sin tid att det kanske är först nu som vi börjar förstå det.

Idag skulle vi ha kallat henne textilkonstnär och hennes stickade täcken hänger (med rätta) på museum. Som stickare blir man stående – länge – full av beundran, men också för att man vill försöka klura ut hur hon burit sig åt.

Stora diamantformade rutor fyllda med 
olika mönster. Egensinnigt och nyskapande.
 

För Märta-Stina stickade som ingen annan. Hon mönstrade med två färger och band den tråd som inte användes vid varje maska. På så vis slipper man flotteringar på avigsidan och det blir ett mindre elastiskt tyg. Lite mer likt vävning. 

Men till skillnad från tvåändsstickningen i Dalarna så snurrade hon inte alltid garnet åt samma håll, utan åt olika håll. Då trasslar sig inte trådarna. Det är mycket möjligt att hon hittade på tekniken själv.

Här ser man baksidan på täcket, där trådarna 
är snodda om varandra vid varje maska.
 

Märta-Stina var känd för att vara ganska egen, lite "pellri". Ändå måste hon ha varit respekterad och omtyckt. Ungdomarna i byn kom gärna hem till henne på kvällarna och lät sig spås i kort och hon fick bli fadder till två nyfödda pojkar.

Men när hon fick besök gömde hon sina stickningar, för att ingen skulle se och härma hennes unika mönster. Hon stickade och sålde "arbetsplagg" som vantar, sockor och tröjor. De stora täcken hon stickade uppmärksammandes först efter hennes död år 1903. Idag finns de sex stycken på Västernorrlands Museum och två på Nordiska Museet i Stockholm.

Den permanenta utställningen på 
Västernorrlands museum i Härnösand.

 En enda manskofta finns bevarad, ett mästerverk med omsorgsfulla övergångar mellan mönster på axlar och ärmar. All denna mönsterpassning måste hon ha hållit i huvudet.

Se så fint ärmens mönster är inpassat i ärmhålet.

 När hennes stora täcken dokumenterades på 90-talet upptäckte man att hon hade lagt till och dragit ifrån antalet maskor på varven när det behövdes för att mönstret skulle få plats. Antagligen bidrar det mycket till charmen. Liksom färgerna.

Märta-Stina färgade sitt handspunna garn själv. Även stickorna hon använde tillverkade hon av rönnkvistar. 

Senare tillverkade stickor av rönnkvistar. 
Men så här såg de förmodligen ut.

 Färgerna är lika djärva som mönsterformerna. Rött mot grönt eller rött mot den nya modefärgen lila – Märta-Stina tvekade inte att använda de syntetiska färgerna som kom på andra halvan av 1800-talet. 

Men hur fick hon tag på dem, där hon bodde i skogen i Ångermanland?

Och var fick hon sin inspiration från?

I avsnittet vi spelade in försöker vi komma Märta-Stina Abrahamsdotter in på livet, analysera hennes stickning och betyga henne vår vördnad.  

För att fira att Märta-Stina skulle ha fyllt 200 år i år ställde hemslöjdskonsulenten Anna Zetterlund till med ett storstilat kalas på Västernorrlands museum i Härnösand en helg i november. 

Anna Zetterlund hade dukat fram garn och mönster 
till alla som kom och firade Märta-Stina 200 år.

Nördic Knitting var hedersgäster och vi fick höra Anna berätta om mästerstickaren Märta-Stina, se utställningen med hennes täcken och även träffa och prata med Märta-Stina-flickorna som 1993 började dokumentera och sticka Märta-Stinas mönster.

Vi fick se att det fortfarande är en i hög grad levande sticktradition som kommer att hålla i minst 200 år till och det blev ett fullsatt och festligt firande. 

Nya halvvantar med Märta-Stina-mönster 
stickade av Maria West i Sundsvall.

 Om du har vägarna förbi Härnösand, missa inte att titta på hennes täcken i den permanenta utställningen som finns där. Kanske kommer just du att kunna räkna ut hur de är gjorda...

Tre av Märta-Stina-flickorna som har träffats 
och stickats tillsammans i över 30 år. 
Från vänster: Inger Östman, 
Marianne Rödström och Caroline Göthman
 

 Och på utställningen Stickade svenska skatter på Dalarnas museum i Falun hänger just nu hennes kofta och ett litet vagg-täcke (som kallas tulltäcke). 

Märta-Stinas makalösa kofta.

PS. Om du vill köpa mönster till Märta-Stinas täcken kan du höra av dig till Västernorrlands museum

 Avsnittet vi spelade in tillsammans med Anna Zetterlund och Märta-Stina-flickorna Inger Östman, Marianne Rödström och Caroline Göthman hittar du här:

 

 

lördag 8 november 2025

216. Jakten på de stickade svenska skatterna

 Det är inte varje dag man får ett telefonsamtal man inte ens visste att man väntade på.
Med ett erbjudande man absolut inte kan tacka nej till.

Så gick det till när Nördic Knitting fick frågan om vi ville vara med och göra en utställning med gamla stickade, svenska plagg på Dalarnas museum i Falun.

Det var Anna-Karin Jobs-Arnberg, arkivarie på museet som ringde och frågade. 

Anna-Karin letar stickor 
att ha som rekvisita.

Hon och Sara Håkansson, verksamhetschef för samlingarna, drog det tyngsta lasset på museet, medan Heléne och Johanne jagade runt efter intressanta plagg och provlappar från före 1920. 

Sara under arbetet med 
att hänga alla tröjor.

Kan ni gissa hur mycket tid det tog att nosa rätt på allt som är med i utställningen?
Nej, inte vi heller... 

Men den 12 september 2025 var det vernissage och "alla" var där. Klädda i dräkt. 

Fint klädda besökare från Härjedalen.

Vi spelade in ett avsnitt om utställningen live under helgen. Det här nya avsnittet handlar mer om jobbet bakom kulisserna. 

Hur hittar man gamla, nästan okända stickade plagg som ligger gömda i samlingarna på museum och hembygdsgårdar? 
Vem frågar man om lov att få låna plaggen?
Hur låter man bli att svimma när man äntligen håller en stickad jacka från 1700-talet i sina darrande händer? 

Den här var minsann inte lätt att få tag på!

I avsnitt 216 av podden öppnar vi skattkistan och delar med oss av allt detta och lite till. 

Äntligen är allt på plats!

 Vill du träffa oss och gå på en visning av utställningen så kommer vi att vara på Dalarnas museum den 29 november. Du anmäler dig genom att klicka här och sedan klicka på biljetter uppe i högra hörnet.

Om du inte har möjlighet att besöka Dalarnas museum, men vill se plaggen och provlapparna så kan du köpa katalogen i museets webbshop.

Utställningen varar fram till 15 februari 2026. Missa den inte!

Två kuratorer med en tröja 
från hembygdsgården på Tjörn.

Lyssna på hur det gick till när Nördic Knitting gav sig ut på skattjakt här eller i din podd-app.  

fredag 17 oktober 2025

215. Anna Sjösvärd, ullfluencer med ny stickbok

 Höstens ulligaste stickbok står Anna Sjösvärd för.

Hon är en ganska ny, svensk stickdesigner med en egen, speciell stil. Anna hämtar mycket inspiration från folkdräkter och gör tröjor och koftor som är korta i livet och passar till kjolar som går högt upp i midjan.

Det är så hon själv alltid klär sig och när hon började sticka var hon tvungen att korta av alla överdelar. Och det var då hon insåg att det saknades den sortens mönster hon själv ville ha.

 


Anna stickar alltid i ull och gärna i just svensk ull. Hon har provat garn från många olika svenska ull- och garnproducenter i sin första stickbok, som passande nog heter Sticka i svensk ull. Och den är riktigt fin!

Boken innehåller flest mönster till koftor och tröjor, men även sjalar, vantar och sockor. Och en babykofta. För under arbetet med boken fick Anna dottern Hilma.

Hon hade sitt boksläpp på Nordiska muséet i Stockholm och innan Johanne fick äran att hålla ett samtal med Anna på scenen i hörsalen (med Heléne på plats i publiken) passade hon på att göra en intervju till podden.

Anna och Johanne pratar ull på
Nordiska muséet på Annas boksläpp.
Foto: Heléne Wallin



 

Anna berättar om hur hon blev en ullfluencer med 140 000 följare på Instagram, om sin barndom på en gård utanför Mullhyttan i Närke där familjen hade får och om sin långa snirkliga väg fram till att kunna titulera sig stickboksförfattare.

Annas familj hade får när hon var barn.
Foto: Susanne Sadri

Hon berättar också om vad hon tycker om att göra provlappar, om att få hjälp av spökstickare och om koftan som nästan brann upp!

Vi fick låna ett litet kontorsrum på muséet för att
spela in podden. Det är därför ljudet ekar litegrann.


 Lyssna på avsnittet här eller i din mobil eller Ipad. Och ta gärna en titt på Annas bok – vi nördiga stickare tycker att det är en riktigt bra idé att sticka i svensk ull.

 

lördag 4 oktober 2025

214.Vi poddar bland skatterna - live från utställningen


Så kom äntligen dagen då utställningen Stickade svenska skatter öppnade på Dalarnas museum! Vi medverkade under hela den fantastiska helgen 12-14 september – Dalarna Folk Fashion Weekend

Vi hade flera visningar av utställningen och det var spännande att få se de gamla plaggen möta dagens stickare för första gången! 

När vi tänkte på kvinnorna som stickat alla de fantastiska mönstren på tunna stickor med handspunna garner svindlade tanken. Vad skulle de ha tyckt och tänkt om att deras arbete blev beundrat av så många drygt hundra år senare. Hade de varit stolta? Nervösa? Generade? Glada över att inte vara bortglömda? 

På röda mattan! Johanne "slimsar", vilket betyder 
att man har moderna kläder till ett dräktplagg.

Och här är "de fyras gäng" som har jobbat allra mest med utställningen under drygt ett år. Vilken resa det har varit från det första besöket på muséet till den storslagna vernissagehelgen som kröntes av dräkt-disco! (Johanne hoppas att ingen filmade när hon "dansade")

Från vänster: Johanne, Anna-Karin Jobs Arnberg och 
Sara Håkansson från Dalarnas museum och Heléne.

Vi provade också på att livepodda inför publik för första gången. Det var kul och lite nervöst. Vem vet vad man kan råka säga för dumt? Men vi tror att det gick bra. 

Vi berättade om utställningen, tankarna och arbetet bakom och spelade in allt så att det går att lyssna nu efteråt som ett poddavsnitt. 

Tack till alla som kom och lyssnade och ställde frågor trots att det låg nästan sist i programmet på söndag eftermiddag. 

 

Strax dags för livepodd

Om du inte redan har sett utställningen kan vi verkligen rekommendera att du tar dig till Falun och besöker Dalarnas museum innan den 15 februari.

Det har aldrig gjorts en liknande utställning i Sverige tidigare. Du kommer att få se stickningar som annars ligger dolda i arkiv, på små hembygdsgårdar och i privata samlingar. 


Vår hemliga förhoppning är att det kommer så många besökare att andra museum inser vilken succé det skulle vara att arrangera en egen stickutställning. Det finns en del fina samlingar runt om i landet.

Här kan du höra avsnittet från själva vernissage-helgen när vi omtumlade och glada försöker säga något sammanhängande och vettigt. 

 PS Stort tack till Nathalie på Dalarnas museum som såg till att vi kunde få med oss en ljudinspelning av vårt samtal.


söndag 7 september 2025

213. Sista varvet innan vernissagen

Vi är tillbaka från sommarens semestrar. Det har stickats, vandrats och byggts utställning.

Johanne besökte Bayern och hittade en Woll Oase. Samt fantastiska strumpor och vadvärmare - ett plagg som inte riktigt landat i modebilden ännu. 

 

Gundi Wendlinger som har butiken Woll Oase
Hansis fina strumpor

Vadvärmare

Och det köptes mönsterhäften med traditionella flätmönster som kommer räcka livet ut:

 


I det tidigare avsnitt 106 pratar vi bl.a. om boken Twisted-Stitch Knitting som är en sammanställning av de tre häftena.

Vantar från Runö

 Heléne associerade till stickningen på Runö (Estland) och Eriksay (Yttre Hebriderna).

Vidare filosoferar Heléne om "att repa upp är en investering" och delar tips om hur man enklast håller ordning på garner i mönsterdiagram under stickning i lampans sken eller lite stök på resa. 

Oyster Gloves som stickades två gånger pga färgförvirring.
 

Höstens och vinterns plagg är VÄST. Och en mycket glädjande nyhet är att Wenche Roald har designat en julväst till Svenska Garnbladet - håll utkik efter den! Det blir en KAL!

Andra västar som nämns i avsnittet är

Nu är det snart dags! Utställningen Stickade svenska skatter ur folklig tradition öppnar nästa vecka på Dalarnas museum i Falun. Man kan även se utställningen En svensk stickklassiker samtidigt.

 Invigning den 12 september och avslutning 15 februari 2026. På museets hemsida kan du läsa mer!

Under utställningstiden finns en vägg där man kan sätta upp ensamma vantar. Du gör det själv när du besöker museet. Så här kommer det stå på en skylt: 

Ensam vante söker 

Kanske är du som jag en kvarglömd vante på bussen, en bortglömd i byrålådan eller en tappad i lekparken och som längtar efter en vän? Jag längtar efter dig.

 

Hälsningar, 

Kanske blir det en vinter även för oss

 

Ge din vante en chans till kärlek och sätt upp den här på väggen. Berätta dess historia, så hittar den kanske en partner. OBS. Lämnade vantar kan flytta från väggen eller få sin partner upphängd bredvid. Museet ansvarar inte för upphängda vantar.

 

Till sist ett stort, varmt tack till alla som stöttar oss via Ko-Fi! Era generösa bidrag gör Nördic Knitting möjligt, avsnitt för avsnitt. Stor kram från Johanne och Heléne

Lyssna på avsnittet här eller i din poddapp! 

   

söndag 20 juli 2025

212. Vad var det vi sa?!

Väntar man tillräckligt länge så får man rätt till sist. Vet ni, det som gång på gång sagts i denna podcast har nu äntligen besannats: i sommar är spetsstickningen tillbaka! HA!

Hej! Har ni glömt hur vi ser ut?

Ja, nu var det länge sedan vi hördes av! Men det har sina orsaker. En, som vi tidigare aviserat, är ju vårt arbete med den stora stickutställningen Stickade svenska skatter ur folklig tradition som öppnar på Dalarnas museum i september. 

Dalarnas museum
12 september - 15 februari
 
 

Men inte bara det, det här sommaravsnittet har försenats även av andra orsaker - vilket Johanne berättar om i avsnittet.

En riktigt varm dag i juli kunde vi äntligen höras och spela in. Det blev ett lite spretigt avsnitt där vi pratar om ditt och datt. 

Tröjan Birki som snart kan stickas top down - 
en beskrivning är på gång!
  

 Bland mycket annat funderar vi kring om vad som är dåligt med att sticka, vad förväntar man sig av en beskrivning idag, materialutmattning i stickutrustning och hur man tvättar en islandströja. Och så kan vi konstatera att SPETS är tillbaka - vad var det vi sa?! 

Spetsstickning ÄR tillbaka!

 

Här är vad som nämns i avsnittet om du vill söka mer information:

Islandströjorna Birki (Johanne stickat) och Telja (Heléne stickat) 

Vantarna Oyster Gloves från Shetland Wool Adventures Journal

Koftan Book Club Cardigan, Sari Nordlund

Kjolen Pífa, Védís Jónsdóttir

 Från Svenska Garnbladet: 

Kontrastskjol av @annas_sysaker

 
Sockor med blommor och spets

@johanna_d_wallin (fingervantstekniker)

@supercraftalicious (modifiering av Book Club Cardigan)

@anneli_knitandsew (design Projektväska i Svenska Garnbladet)

 Ta din stickning och välkommen att hänga med oss en stund! Hej och kram från Heléne & Johanne